Tröst...

Måndag 17 augusti började alldeles för tidigt, gegga i huvudet och grodor i magen och e-postlådan full av trassliga ärenden. Allt är så himla svårt och krångligt till och med att duscha och tvätta håret.

Irritationen växer med värken mellan ögonen, jag slår igen burken och tänker på en avledande fika i bageriet med hunden, jag kommer inte längre än till grannen innan regnet anfaller.

Grannen läser mitt tillstånd och slänger till mig en färsk fralla...plötslig vändning...på den åker lite ost och till den en kopp rykande varm Valhornachocklad.

Tänk att en smula barnslig tröst fungerar så bra även för vuxna.

Livet är härligt och rättvist!

Här lite livsglädje...Mama Africa, so much love to share. Tell me if you feel it deep in your heart? God bless!