Livets goda!

Jag inleder detta 2013 med att bjuda mig själv på något gott, eller ganska mycket gott!
Här ett axplock och vi skriver endast den 5de januari i dag:)

Jag fick en otroligt fin och julröd termosmugg i porslin av min väninna i julklapp med tillhörande teer från www.teaforte.se. Fullkomligt älskar min temugg!

Till lunch igår hittade jag en bit lax liggande i kylen, den kommer från Sundbyholms Kött &  Fisk och är en
kryddad kallrökt variant som de kallar Yankiee-lax.

På en Strindbergs Restaurant på Esplanaden i Helsingsfors blev jag nyligen serverad gräddkokta kantareller till
den halstrade laxen och det var himmelskt gott.

Så den kombinationen serverar jag rätt ofta numer och passar superbra att inleda det nya året med.

Härom dagen efter att vi kommit hem från vårt traditionella nyårsfirande i Sandhamn fick vi för oss att ta en tur

till Stockholm, kolla posten och vattna blommor typ :)

Lasse ville också göra ett besök till den nyöppnade cigarrklubben på Skeppsbron som han goda vän är

delägare i.

Sagt och gjort, vi snabbplanerade, jag slängde snabbt i väg ett meddelane på Facebook till alla glada kvinnor

jag känner och bjöd in på champagnemingel. Jag hade precis innan jul köpt 24 flaskor champagne  som jag tänkt skall festas upp

under mitt jubelår. Lika bra att börja på en gång och låta champagnen flöda, haha!

Oj vilket gensvar, 11 svarande omedelbart att de gärna kom över för att fira in det nya året en gång till.

Jag kastade mig i väg till affären och började knåpa i hop lite hors-d'oevres.

Det blev en fullkomligt fantastisk spontankväll med mycket smått och gott.

Jag hittade bland annat en fantastiskt god lagrad ost som  smakade väldigt lyxigt , som appenzeller ungefär (vilket jag inte visste då förstås, men man måste chansa ibland) på rean i matbutiken som heter Prima Donna Röd.

Den blandade jag med parmesan och fiffade till små korgar (över skruvkorkar) som jag sen fyllde med skagenröra. Otroligt gott till champagne.

Vidare hade jag en brietårta från nyåret som jag kopierat från Ernst Kirchsteiger's jul, fast med eget innehåll. Den gick åt som smör, gillades av alla väninnorna så det blir repris på den tårta till veckan.

Jag bjöd även på Creme Ninon som jag spetsade med sherry och champagne förstås, ytterligare ansträngde jag mig att göra Lasses dotters goda och lättlagade skadjurspaté. Utöver allt hade mina goda tjejer med sig allt möjligt gott, Brie d¨meaux med päronmarmelad, dinkelkex, en hel till ostbricka med fantastiska ostar, rawfoodröra med tillhörande rawfoodkex, rawfood chokladmousse på frysta bananer och avokado, kladdkakssnittar med hallon och kombo på blåbär och färskost.

Toppen på allt var nog ändå min hemsnickrade "hurryhurry" dessert som snabbt slank ner i kvinnomagarna. En given succé som alla klarar av att göra och speciellt om man har ont om tid. Superenkel och supergod helt enkelt! 

Så här gjordes den: Mascarpone blandad med kesella, vaniljpulver och eftersom de flesta numer lever i en sockerfri värld sötades det hela med Sukrinmeliss (ett sorts kolhydratfritt florsocker), toppades med hallon och sukrinmeliss, cocoa nibs och kokosflagor. Lägg i fina portionsglas, klart!

Slutligen emkomna i Sörmland igen för tidigt morgonmöte igår svängde vår granne, bästa kompis tillika konditor förbi med med semlor.

Ja han tyckte det var dags att byta ut julen Prinsesstårtesmaskande mot semlor så här redan den 4de januari. Det är 48 dagar kvar till Fettisdagen den 21 feb?! Men men det är bara att lyda order och ge sig hän.

Inte så svårt faktiskt, vi fick sitta på våra händer till eftermiddagen för att inte omedelbart kasta oss över de söta bullarna.

Har jag sagt att Janelings  konditori i Eskilstuna gör Sveriges bästa Prinsesstårta och semlor? Om inte, så gör jag det nu. De som inte provat måste prova, men jag varnar, there´s no going back.

Janelings konditori finns på Strandgatan i Eskilstuna, med eget konditori på Ica Ekängen. Sedan en tid tillbaka

har Janelings även börjat med ett mindre sortiment på Ica Stenby, lite utanför Eskistuna.

Fick även inside info att Janelings bakelser är lite billigare i Stenby, vet inte om det är officiellt men delar med mig av den infon här i alla fall.

Mina föräldrar bor i Stenby så gissa om jag kommer att handla fikabröd på Ica Stenby för fy så lyxigt  med handgjorda bakelser med äkta grädda och bageribakad levainbröd i en Icabutik i Eskilstuna.

Love P

Skickat från min iPhone

Något litet extra

Så här i början av året har man egentligen inte någon lust, (i alla fall
inte jag) att detaljplanera alla budgetar och tekniska planer eller
årsmöten och omröstningar utan bara i drömmande penseldrag rita upp
några solar för det egna höga nöjet lite här och där i kalendern.
Varför inte en vinresa till Italien i vår, en shopping och matresa till Paris eller
London, en solresa till Krabi i höst.
Vinters snöresor är redan inringade i mars och april så de datumen är bara att markera med
överstrykningspennan.
Under tiden kan man roa sig med lite trevliga restaurantbesök och goda stunder i köket.
Idag blev det som planerat Pots de crème au chocolat.
En riktigt höjdarvariant av crème bruléen.
En dessert som har sitt ursprung från en fransk klassiker, Restaurant & Boulangerie Balthazar i  Soho, Spring. St i New York som jag besökt några gånger. Dock har jag inte ätit denna dessert
vad jag vet.
Vi åt den ikväll med grädde och hallon, galet gott, men det går lika bra att "bränna"
av den som en vanlig brulée om man känner för det.

Pots de crème au chocolat
Antal portioner: 12
Ingredienser

2 dl mjölk, 3 %
3.5 dl vispgrädde
0.75 dl strösocker
1 st färsk vaniljstång
200 g Valrhona choklad 60 % (Manjari)
6 st äggulor, ekologiskaGör så här


1. Sätt ugnen på 100 grader.
2. Koka upp mjölk, vispgrädde, strösocker med frön från en urskrapad vaniljstång.
3. Ta av från värmen.
4. Hacka chokladen och smält ner den i den varma gräddmjölken.
5. Separera äggulorna från äggvitorna.
6. Vispa sönder äggulorna och vispa ner chokladsmeten i gulorna (i en fin stråle) under vispning.
7. Fyll espressokoppar med chokladsmeten och ställ dem i en ugnsform.
8. Fyll ugnsformen med ljummet vatten upp till hälften av kopparna.
9. Grädda chokladkopparna i mitten av ugnen i cirka 1,5 timme. Smeten ska dallra lite när man skakar på koppen.
10. Låt dem svalna i rumstemperatur och låt dem sedan bli helt kylda.
11. Servera dem kalla med lite lättvispad grädde och färska bär.


Jag hade ingen Valhorna, Manjari, men väl en ekologisk Mascao 72% med en gnutta apelsin som jag blande  med en 60% Lindt som blev väldigt lyckad.

Trettondagen

Nu är både jul och nyår överstökade och den sista av de tre stora högtiderna likaså, trettondagen.
De trötta sillarna som fortfarande simmar omkring i kylskåpet får simma i väg till bättre jaktmarker för nu byter vi menyn helt i vårt kök.
Det blir mesta dels medelhavsmat ett tag framöver.
Vi firade trettondagen som var en rätt kylig dag med en promenad i skogen och ett bubbelbad i hemmaspat. Till middag hade vi planerat något extra fast egentligen inte något extravagant, utan något enkelt, rustikt och lättlagat men som upplevs som något extra och storstilat.
Vi vår trettondagsmiddag blev skaldjur och tonfisk. En moules mariniere, efterföljd av färsk krabba för att avslutas med en halstrad färsk tonfisk. Till tonfisken en koriandersmakande asiatisk nudelsallad och ett gott vitt vin. Lasses favorit till skaldjur är en Petit Chablis, så då fick det bli det.
Förra året vi denna tid fick jag för mig att jag skulle tillverka en perfekt chocolat fondant, så det blev samma dessert varje en gång i veckan under x-antal veckor under vintern.
Jag skulle gärna fortsätta på den traditionen men jag tror att jag i år skall ta upp crème brûléen på menyn igen. Det var några år sen.
I år skall jag satsa på en variant som jag snappade upp ur "Leila bakar i Frankrike", Pots de crème au chocolat.
Vi får se hur det blir.

Vart tog våren vägen?

Jag kom på mig själv igår att jag redan börjat tänka jordgubbstankar. Började liksom per automatik planera midsommar och jordgubbstårta.
Det måste vara vädret som orsakat att min hjärna redan gått in i sommaromloppsbanan.
I går upptäckte jag att alla vårblommor, tusslilago, blåsippor blommade ut på nolltid och vitsipporna sjunger på sista versen, rabarbern blommar och jag har kommer säkert missa liljekonvaljerna också.

Stressad slängde jag mig i bilen för att skynda mig in till växthuset och köpa fröer till alla rabatter som gapar tomma. Håller på att missa alla sommarblommor och de härliga ringblommor till
sensommaren.
Hemma igen genomsvettig av stressen med planeringen av rabatterna beställde jag en grillad kyckling av min grill master till fredagmiddag.
Till kycklingen skar jag i hop en krispig jordgubbssallad med grillad
grön sparris och balsamico reducering. Friskt och fräscht med ett
glas kallt vitt vin.
Eftersom vi i all hast beslutade för att kasta om kosthållingen från tung vintermat till någon enkel GI eller LCHF-diet då den planerade "komma i form i vår-kampanjen" praktiskt taget strålade bort i solskenet blev det ingen dessert.
Istället unnade vi oss några bitar av den fantastiskt goda och handgjorda hjärtdekorerade chokladen från Emils Gustav, ja eh kanske gick hela kakan åt om sanningen ska fram.

Kärlek på löpande band!

Det är väl en himla tur att chocolaterierna har vunnit mark även på våra breddgrader så inte bara europeerna på kontinenten får förmånen att ha sina kvarterschocolaterier.
För finns det något så njutningsbart,utom att äta dem som att stå framför en pralindisk och välja sina chokladfavoriter och få dem plockade i en vacker ask av en expedit i vita handskar.
När jag bodde i Frankrike köpte vi alltid en liten handplockad ask på fredagarna för att unna oss något gott till kaffet eller efter middagen eller bara för att äta utan anledning.

Nu är vi så lyckligt lottade i min stadsdel eller ska jag kanske säga, jag är lyckligt lottad för jag har två chocolaterier bara ett kvarter från mitt hem. Lucky me!

Les Chocolates på Storgatan 25 och det senaste tillskottet Chokladfabriken i Masion Pierres gamla cateringlokaler på Grevgatan 37. Nu behöver jag inte åka ända till söder för att köpa praliner.
www.chokladfabriken.com/butik_och_cafe/

Lite ledsen blev jag att bli av med världens bästa "hämtmat" när Maison Pierre flyttade men vi har ju Hallen kvar och vilken chokladälskare säger nej till en chokladfabrik i sitt kvarter där man kan få kärlek på löpande band?
De här underbara pralinerna låg i den fina vita runda asken med svart sidenband, hemburna till mig av min gulliga väninna runt knuten!

Det där med krämkaka!

Det 8 mars har passerats och känns det som semlan har sett sitt "bäst före datum". Jag har (tyvärr) inte hållit låg profil när de gäller att äta semlor men det är ju inte så lätt när man har tillgång världens bästa semmelbagare. Jag har sagt det förr och jag säger i det igen Janelings semlor i Eskilstuna för 20kr/st har bara en sak att förmedla: Look no further!

Jag har för att vara sanningsenlig provat semla även på konditori Madeleine på Biblioteksgatan och Valhallabageriet, den första var en gigant för långt över 40kr som i mitt tycke var en totalflopp, Valhallabageriets semla ska ätas av semmelkonnossören, den hade alla rätt utom priset, också runt 40kr.

Men nu till den kära krämkakan, denna vetebulle med smörkräm i som i min värld har djupa rötter ner i barndomen, ända ner i 70-taletet. Semlan gjorde inte sådant intryck på mig som barn som krämkakan som jag ibland kan sitta och fantisera om. 

Det är alltså dags för krämkakan att åter göra entré på scenen, ta plats på fikabordet och peta ner semlan från tronen för resten av detta halvår.

Krämkakan handlas heller inte hos Konditori Janelings utan ve och fasa hos konkurrenten Konditori Amarant i Eskilstuna. Sorry men Amaranten är den enda värdiga tillverkaren av detta delikata bakverk, för ingen tillverkar smörkrämen som de gör.

Jag vet inte men min övertyglse är i alla fall att det är smörkrämen som är grejen i hur bra en krämkaka smakar. Jag är ingen hejare på att vispa ihop smörkräm och skulle kanske drista mig till att säga innan jag provat, Hur svårt kan det vara?

Här är ett recept på smörkräm som jag hittade i proffsiga "Beginners guide to cake decorating", så det borde ju inte kunna misslyckas

Smörkräm
115 g mjukt osaltat smör

250 g florsocker
2 tsk kokande vatten

Vispa smöret och socket fluffigt, tillsätt sockret lite i taget, tillsätt vattnet.
Smörkrämen kan naturligtvis smaksättas efter behag, kakao, kaffe, vanlijsocker, citron osv.
Men i krämkakan skall den vara i orignalskick, period!
Något att tänka på, ställer man in smörkrämen i kylskåpet blir den naturligtvis hård och går inte att bre.

I helgen kom min barndomväninna på besök och hon hade dragit ut på krämkake-memory lane ända till självaste krämkakans födelseplats Konditori Amarant i Torshälla för att ta med sig ett underverk till våra förväntansfulla söttarmar. Se vår krämkaka ovan innan kniven gjorde sitt!

Söndagmorgon

Vissa mornar känns det lite så där extra skönt att vakna!
Söndagmornar brukar vara en sådan morgon. Inga måsten som bränner hål i tillvaron, "att göra i helgen"-listan är raderad ur medvetandet och man ger sig själv en skön sovmorgon och en lång
frukost. Man läser tidningen från pärm till pärm medan den alpina världskuppen i Åre frasar på i bakgrunden i väntan på skid-VM från Holmenkollen.
Jag passar nördigt på att finslipa min färdighet i att tillverka en perfekt choklad fondant, jag provar olika typer av choklad, olika metoder för beredning av smör, socker och ägg, passar ugnstider osv och ja visst blir fondaterna olika i både smak, utseende och konsistens och ja jag avskyr att misslyckas eller göra något halvbra. Allt ska klaffa, kakan ska vara lagom fluffig inte för kompakt, mittendelen lagom rinnig, alltså inte alltför "vattnig" och inte alltför smetig, sen ska naturligtvis
chokladsmaken vara ypperlig.
Idag använde jag mig av mer choklad än normalt och lite en med något mindre chokladhalt än 70%, Lindt 60% samt något mera mjöl.
Fondanten fick en mjuk och lite vaniljsöt smak. Inte så illa men lite mer bett tycker jag nog det ska ha. Min smakpanel, Lasse och hundarna tyckte dock att den var helt ok!

Dagen fondant, se bilden ovan, serverades till masstarten, herrarnas dubbeljakt som blev väldigt spännade på slutet. Ska inte nämna vem som vann (dålig förlorare) men jag tyckte Hellner var en hjälte oavsett placering.

De fantastiska tulpanerna, ovan, vill jag också bjuda på söndagen till ära, dem fick jag av min fina klasskamrat som kom på besök igår. Vi följdes åt hela vägen från 1:an till studenten. Vi hade inte setts på 12 år så det var ett kärt återseende och mycket att prata om.

En macaron ska intas på pâtisserie!

Häromdagen var jag i Paris! Ja i mitt överrumplade tillstånd trodde jag för ett ögonblock det. Det kändes i alla fall som en rumsförflyttning till Paris när jag klev in från iskylan i Stockholm till värmen på pâtisserie Rue du Pont Nouveau.
Men ingen där pratade franska och ingen var varken oförstående, arrogant eller överstressad på gränsen till nervsammanbrott så något var stämde inte.
Ja förlåt mig att jag slänger upp slitna fördomar om fransmän på skrivbordet mitt i allt. Fransmännen har säkert personutvecklats sedan jag bodde där för tusen år sen, eller så är det jag som personutvecklats.

Nä för det där lilla stället, mitt nya "Love Shack, little old place where we can get together" var bemannat av urtrevlig personal (svensk i fransk konditoriklädsel) och färggranna macaroner, uppradade som en armé i position bakom en glasdisk.

Macaron förresten, detta franska bakverk högtrendigt sedan 1500-talet i Frankrike  som nu även intagit Sverige med en marängseg mandelbiskivi i två halvor med smörkräm mellan skall inte förväxlas med macaroon eller congolais som på svenska är rätt och slätt en kokotopp.

Macaroner är oftast färgglada och finns i olika smaker, hallon, citron, choklad, pistage osv.

Är man intressrad av denna populära sysselsättning, macaronätatande som många stockholmare har gjort till en livsstil så kan man kika in på detta trevliga fik Rue du Pont Nouveau  men även Petite France på Kungsholmen lär kunna tala för sig eller varför inte köpa några marcaroner med sig hem från Tysta Mari som ligger i Ötermalmshallen. Så det var lite macaron-tips!

Mitt (finlands-svenska) sällskap gjorde inte besöket på det toppfräscha fiket heller till något sämre.
Faktum är att jag kanske inte borde kalla det här stället för enbart fik eh pâtisserie för det finns en restaurangdel där också, där det serveras till synes goda och fräscha rätter, (franskt?)
måste prova snart.

Foto: wikipedia

Men för tillfället nöjer jag mig med mina pâtisserier som kommer från Tössebageriet, (macaronerna, fransk-svenska?)
Ja det blev lätt förvirrat det här? Men hur ska en kraftigt nedkyld hjärna klara av att reda ut begreppen när den helt plötsligt befinner sig på Rue du Pont Nouveau?
För den som inte redan listat ut med hjälp av sin skolfranska befinner vi oss på Nybrogatan!

Psst! Någon kanske undrar vilket bakverk på bilden ovan jag åt?
Macaronen eller croissanten?
Jag åt dem båda:)

Alla Hjärtans Dag, inte bara ett geléhjärta!

Alla hjärtans dag som är så starkt kopplat till romantik och kärlek är inget nypåkommet jippo som man skulle tro det. Firandet av en helgonet Valentinus även om det är oklart vem han var började redan på 400-talet men det var under medeltiden som man in Frankrike och England började fira Valentin som en fest för ungdomar och förälskelse. I Sverige rustades St Valentin och Alla Hjärtans Dag upp på 1960-talet när vi redan stark var under den amerikansk kulturens påverkan. Allt detta läste jag idagens tidning.

Men det tog tid innan Alla Hjärtans Dag blev mer än ett geléhjärta i en hjärtformad plastask. I dag firas alla hjärtans dag på många olika sätt och som en lika stor självklarhet som valborgmässoafton. Märkväl den här dagen har inte samma dignet som midsommarafton eller nyårsafton men likväl finns den idag i folks medvetande, ung som gammal.

Jag läser lokaltidningen i dag och  blir alldeles varm i hjärtat, 3 sidor har ägnats åt Alla Hjärtans Dag-hälsningar, folk som vill visa att lite extra tillgivenhet till allt från den nyvunne hjärtevännen, gamla makan till farmor och farfar. Det är så härligt att se hur folk utrycker sina känslor inför allmänheten.
Mycket har ändrats i Sverige de sista 10-15 åren. När jag bodde i Paris, världens mest romatiska stad blev jag ofta generad över hur naturligt människor tyckte det var att visa sina känslor, kramar och kyssar in publikum bara så där. Numer ser jag det på gator och torg i Stockholm också, inte så mycket ute i landet. I min lilla stad är man allt lite mer tillknäppt.

Jag tycker det är bra att det finns en dag som Alla Hjärtans Dag för att man ska kunna ge sig tiden att stanna upp en stund mitt i vardagen, ge sig själv lite omtanke, måna om sig själv och sin tillvaro.
I Finland har man sedan sent 80-tal haft denna dag i kalendern och Röda Korset har sedan dess uppmuntrat människor att delta i frivilligt vänarbete. Det gör jag flera dagar i veckan och jag hoppas innerligt att svenskheten snart kommer dit också. Tänk vad fin vår tillvaro skulle vara då och hur mycket bättre alla skulle må då. Jag hoppas att Alla Hjärtans Dag skall vara en vägvisare dit för det svenska folket.


Hur firar jag Alla Hjärtans Dag då?
För det första blev jag så fullständigt överraskat väckt med fin frukostbricka dekorerad med ros och allt att jag förvirrat utbrast: Ja det är min ju födelsedag i dag!
Senare under kvällen firades det med mat förstås, att det är alla hjärtans dag på en måndag vänder upp och ner på alla veckans menyer för det är ju självklart att man ska överraska sin partner och sig själv med något alldeles extra speciellt, så vi snodde i hop en önskemeny och med den meny vi fixade i hop önskar man att det vore måndag hela veckan:

Förrätt:  Ryska blinier, löjrom från kalix, smetána och hackad rödlök.
Man får verkligen ta till all självbehärskning för att inte äta sig mätt på enbart förrätten för blinier och löjrom som man lagt ner kärlek på att laga överträffar det mesta.
(Vill man inte lägga ner halva månadslönen på svensk löjrom och inte amerikansk heller så är sikrom eller tom ishavsrom också ett alternativ.)

Varmrätt: Fisksoppa på mitt vis.
Till denna soppa som vi kokade på en räkfond som vi kokat själva hade vi köpt torsk, lax, stora blåmusslor, stora räkor och pilgrimsmusslor vi lade vi sidan om för att inte den delikata smaken skulle drunkna i alla andra smaker. Mina fisksoppor brukar sällan innehålla saffran, inte för att jag ogillar saffran men för att just den kryddan är så dominerande att den gärna tar över i soppan och man tröttnar efter ett par skedar. Sedan äter man alldeles för mycket bröd för att mildra saffranet.
Jag gillar också gräddbaserade fisksoppor mer än tomatiserade så när det är en fisksoppa på mitt vis är det alltså grädde som gäller. För övrigt använder jag oftast bara purjolök och morot som övriga ingredienser.

Dessert: Chokladfondant med vaniljglass och färska blåbär
Min fondant blev kanske inte så perfekt i konsistens. Jag hade gjort den färdig för ugnen i förväg, ställt ut den i uterummet och där var det -18 grader, dvs fryskallt så fondanten borde ha haft lite extra tid i ugnen eftersom den var nedfrusen. Inte så vacker kanske men väldigt rinnig och god, lyxigt god faktiskt.

Till vår middag drack vi:
Champagne de Castelnau Brut Premier Cru (nr 90077), 289kr. En förbaskat god och smakrik matchampagne och riktigt prisvärd som fått höga betyg i bedömningar men den är tillfällig så man får skynda sig om man vill ha en flaska eller två att lägga på kylning hemma.
Chablis Vieilles Vignes Domaine Sainte Claire (nr 5595), 169kr. Det här vinet är värt varenda krona, också det har fått höga betyg och är dessutom ekologiskt, vilket för mig är ett plus i kanten.
Hade det inte varit arbetsdag i morgon hade vi nog tagit ett ädelsött sauternesvin till fondanten också.

Blinismet är lite meckigare att göra än pannkakssmet men väl värt besväret och ja de går att äta med hallonsylt och smör också, det gör ju mumintrollet!

BLINIER -boveteplättar

Ingredienser

10 g jäst

2,5 dl mjölk, ljummen (37 grader)

1,5 dl bovetemjöl

1 dl vetemjöl

0,75 dl gräddfil

1 st ägg

1 krm salt

Tillagning
1. Rör ut jästen i mjölken. Tillsätt mjöl, gräddfil, äggula och salt. Vispa smeten slät. Låt jäsa 30 min.
2. Vispa äggvitan hårt. Vänd ner den i smeten, rör försiktigt så allt blandar sig. Grädda i väl smord plättlagg ca 2 min per sida.

Recept och foto från Allt om Mat

P.S
Vill göra blinismet på ett ännu mer omsorgsfullt sätt går det också bra: Klicka här!

Eftermiddagskaffe!

Läste nyss att latte-eran är på fallrepet. Nu är det en vanlig
hederlig slät som gäller på fikerierna igen. Thank God kände jag
från hjärtat!
Det nyvaknade gamla svenska kaffeintresset borgar för att även
svenska drakrosterier som Gevalia och Löfbergs kommer att producera
bättre sorter än de vi har förärats med i folkhemmet hittills, hoppas
jag i alla fall.
För kollar man i kaffehyllan på Ica så ser det ut att hända lite saker. 1853 från Gevalia var ljuvlig när den kom för 6-7 år sen men den verkar dessvärre ha fått ge upp för andra smala men trendigare sorter.

Jag har för flera år sen givit upp lattandet på fikerierna och espresson på krogen. Inte för att jag har slutat dricka kaffe utan för att efter att min kompis Paul tog mig till Sosta kaffebar och efter att vi en gång gick på NK för att köpa espressomaskin och fick en kurs i "coffeemaking" insåg jag att den latten, capuchion
och espresson som jag betalar skjortan för inte är bättre än slaskvatten. Ledsen att behöva säga det, men det är inte många kroganställda som klarar av att göra en hyfsad kopp kaffe, hur bra kaffemaskin de än har.
Idag beställer jag mycket hellre en slät kopp bryggkaffe på krogen om jag överhuvudtaget beställer något kaffe alls. Jag väntar faktiskt hellre tills jag kommer hem och kan trycka in en kapsel i en av våra espressomaskiner som vi numera har installerade i våra hem. Ok det är helautomatiska Nespressomaskiner, men vilket kaffe! Så gott!
Att man sen kan välja mellan 16 sorter gör inte saken sämre, det är degustation på hög nivå, i alla fall för min gom.
Förutom svenskar är det väl bara finnar som dricker mer kaffe. I mitt finska farföräldrarhem i min barndom dracks det kaffe innan frukost, förmiddagskaffe såväl som eftermiddagskaffe.
I vårt hem idag dricks det inte så mycket "slentrian"kaffe men en eftermiddagskaffe är, worth waiting for som vi säger i Danmark.

Gott slut!

Tralalala! Min del i nyårsmiddagen i år är bara det ljuvliga
avslutet, desserten!
Inte så dumt att få tillreda årtets sista rätt för samtliga
festdeltagsre.

Den står redan färdig kylskåpet i avvaktan på sina tagare.
Vitchokladpannacotta på bädd av halllonpuré med muscavadosocker, på
toppen limemarinerade färska jordgubbar och blåbär.
Vem vill tacka nej till ett sådant gott avslut? Inte jag även om det
är jag som lagat den.

Ge bort något som smakar jul!

Julsalt, dekorativt och trevligt!

Denna gjorde jag på finkorningt havssalt med smak av stjärnanis och rödpeppar och chiliflingor.

Eftersom jag nu drars med handikappet att sakna talanger till skillnad mot alla mina vänner vars enda handikapp tycks vara kreativieten  som stundom flödar över så att alla goda idéer inte får plats inom dygnets 24 timmar (skrev hon bittert) så får jag ta till andras kreativtet, bidra med min egen tid och åtstadkomma något i det lilla, julpyssel!

När jag funderar på vad jag själv uppskattar med julen kommer jag alltid fram till samma sak, att det som är mysigast med julen är alla goda och innovativa maträtter som serveras runtom på julborden och ja för all del även traditionella rätter. Tänker fortfarande med välbehag på Sandhamns Värdshus julbord men det är lusten att testa något nytt och fräscht som gör att man orkar ta sig fram till julafton utan att krokna någonstans på vägen i sillinläggningar, rödbetssallader och köttbullerullande.

Förra året kokade Lasse och jag julskinka i coca-cola á la Nigella Lawson och det blev en jättehit, det blir absolut en favorit i repris.

I år har jag hittat något för mig nytt och riktigt juligt, ja något som verkligen smakar jul och den har också vår ovannämnde favoritjulmatskreatör hittat på, The Christmas Chutney. En riktig goding till julskinkan som jag tycker alla ska prova.

Jag kokade min chutney idag och den skall väl med all rätt stå och mogna i 2 månader om alla smaker ska hinna utvecklas och komma till sin rätt. Men redan som färdigkokt smakar den verkligen som jul ska smaka och om jag får döma av Lasses betyg av smakprovet kommer julchutneyn vara slut långt innan julen är över.

Svenska vinteräpplen som fortfarande går att få tag på i affärerna är ett måste i denna chutney tycker jag, frysta syrliga tranbär, dadlar, ingefära, kryddnejlika är också juliga och häftiga ingredienser. Receptet säger satsumas eller klemetiner men jag hade bara apelsiner hemma så det fick bli apelsin och dessutom tog jag extra mycket,saften av två stycken apelsiner. Cayennepeppar skall det också vara i men jag tog chiliflingor för det ger en klarare smak tycker jag. 

I det engelska receptet som finns i länken här är sockert angivet i gram, 400gr är ung. 5 dl, jag har mätt upp det. Dadlar, köper man färska i låda i jultid, ta ca 30st om de är små, det blir ca 250gr

Receptet är gjort för 9 st burkar på 2,1/2dl så den kommer att räcka till i alla fall några lyckostar som kan skramla ut en burk ur julstrumpan.

För den delen är chutneyb också riktigt superenkel att göra, hackande av äpplen och dadlar tar längst tid, sedan är det bara i med all ingredienser och röra om och låta puttra i hop på låg värme till ett segt mos i ca 1 tim.

Nu funderar vem som skall bli en av dem som får denna härligt röda jul-ljuvliga Christmas Chutney i julklapp av mig?

Nu ska jag fortsätta och göra ätbara julklappar. Jag plockade i höstas underbara blåklintsblommor som jag torkat på ett kyrkäng på Gotland som jag skall bland örtsalt av på himalayasalt.

Det rosa saltet blir mycket vacket tillsammans med de blå kronbladen på blåklinten. 

Grönt e skönt...

Läste att nu så här i julens farstukvist når vinterkräksjukan och
förkylningsvirusen sina höjdpunkter.
Många dukar under i något av dem eller om man har duktigt med otur, i
båda lagom till julledigheten.

Själv har redan haft vinterkräksjukan och nu en präktig förkylning
sedan slutet av förra veckan så jag hoppas verkligen att jag får
njuta av julen utan snörvel.

Det tråkigaste med förkylning är att man inte kan få träffa de
allra yngsta i familjen, de som bara är några månader gamla.
Jag vill ju inte vara boven i dramat och orsaka att de små lider i
onödan. I höstas hade jag vinterkräksjukan lagom till
systerdotterdotters dop. Det var trist speciellt som jag kände mig ok
nen inte låg inom ramen för 48 timmars karantänen.
Undrar hur mammorna gör om de själva får vinterkräksjukan eller
blir förkylda? Hmm!

Hursomhelst, det bästa är ju att försöka hålla sig frisk, ett
sätt är ju att hålla sig varm och torr, inte så lätt när det är
under 10 grader nästan hela tiden och man stundom måste jobba
utomhus, som att skotta snö! (inte så romantiskt vinterBullerby-
aktigt längre)

Ett annat sätt att hålla sig frisk är att dricka gröna drinkar, det
gör susen för hälsan och vikten också faktiskt.

Jag försöker att omge mig med mycket grönt som möjligt både
invärtes och utvärtes. En gröning till frukost eller lunch. Just nu
är grönkål "the thing" och gott är det.

Vidare omger jag mig gärna med helleborus nigris, den gröna julrosen
som gärna blommar i minusgrader. Riktigt häftigt tycker jag.

Grönt är verkligen skönt och jag säger till mig själv Keep on
going!

Här ett tips på en faktiskt fungerande huskur mot förkylning,
vinterkräksjuka och allehanda parasiter. dvs om man klarar av att ta
den i 3 dagar.

1 msk gurkmeja
1 tsk kakao
1 tsk greens el chlorella el liknande.
Lite kardemumma och lite svartpeppar.

Gurkmejan är en jättebra och kraftfull antioxidant som dessutom är
antiinflammatorisk, bra för leder i vintertid, kakao med mineraler,
kardemumma är slemlösande och hjälper matsmältningen och
cirkulationen i lungorna, svartpeppar för att gurkmejan bättre skall
tas upp av kroppen.
Jag brukar blanda allt detta med vatten eller pressade apelsiner för
det ska bli lättare att dricka för den blir lätt rätt stark.
Men som sagt står man ut så är det värt pinan. Detta är ett tips
från Sanna Ehdin.
P.s gurkmeja finns också i tablettform, smakar då inget men kostar
då 170kr för 60 tabletter. Gurkmeja i kryddhyllan kostar en bråkdel.

Äta bör man annars...

Jag tror jag sagt det förr, att är man julbordsälskare så är
Sandhamns Värdshus julbord ett måste!

Gillar man desstuom sillinläggningar och fiskanrättningar är detta
ett Mecka, hit måste man bara vallfärda.
Jag har defintivt inte varit någon julbordfantast kan jag villigt
erkänna, snarare tvärtom. Av att tvångsäta massiva julbord med
fabriksproducerad mat genom 80 och delar av 90-talet, där det kändes
som jag bokstavligen slukade hela bordet med duk och bordsskiva gjorde
att jag till slut bojkottade julbord under ca 10 år. Det fanns bättre
sätt att må illa än genom julbordsätande.

Illamåendet varade tills jag 2004, efter i härdigt övertalande
veknade och motvilligt klev upp på övervåningen på Sandhamns
värdshus.
Heureka och eufori, vilken upplevelse!
Sedan dess är jag fast, varje år ser jag fram emot Värsans julbord
likt ett barn som längtar till julafton.
Min favorit av sillarna i år blev äppel och kanesillen. Den
introducerades i redan förra året enligt chef HP Lepistö.
Att jag missade den förra året vittnar ju om omfattningen på
anrättningarna.
Allt är naturligtvis hemmagjort, även julgodiset, synd bara att jag
sällan orkar äta det.
Min favorit i år på det övriga blev åter igen den finska
morotslådan. För att nämna något annat nordiskt exotiskt,
renhjärta var gott. På dessertfronten, den modifierade tiramisun med
pepparkaka och hjortron.
I övrigt, även om jag skulle vilja påstå att Värsans julbord är
modernt och innovativt saknas nog ingen av alla de klassiska rätterna,
inte ens grisfötter.

P.S Den observante ser kanske att skorstenen, den som förr tronade
mitt i rummet är borta. Den är helt enkelt nedmonterad.

P.S2 För den som vill veta, pepparkakshuset är gigantiskt och
tillverkat av nämnde chef! Undrar bara vad pinupp-fickan i tomteluva
gör där i snön?

Aubergine-min etno mataffär i stan!

Nu har jag också hittat hit! per rekommendation och vägbeskrivning  från Carina måste jag tillägga. Som om denna ljuvliga och mer än välkända frukt och grönsakshandel, stamhak för många skulle behöva en vägbeskrivning?

I hjärtat av SOFO på söder bland ett otal av kaffehak och andra hängställen, i kvarteren med Kajsa Warg och SaltåKvarns egna butik finns alltså denna etno-pärla på Nytorgsgatan 25.

Jag var där igår under min vilda jakt efter energikickar, dagen då det bara bjöds på regnblandad snö. I dag mår jag så mycket bättre att jag tom kan tänka mig att utföra stordåd och rensa min to-do lista och kicka i gång arbetena inför december. 

Förutom alla de andra trevliga upplevelserna jag försåg mig igår står nog Aubergine ekologisk etno mataffär för den största positiva överraskningen.

Ekologiska, billiga och fräscha frukter och grönsaker i drivor från golv till tak, ja tom ute på gatan denna som sagt mer än gråtrista blä-dag lyste lådorna med apelsiner, satsumas och clementiner upp hela gatan bättre än gatlyktorna.

Inne i affären finns förutom frukt och grönsaker även hur mycket etno mat som helst, etnobröd, oljor, nötter mm. Letar du efter t.ex rosenvatten så är detta ett hett ställe att leta på.

Jag köpte ekbladssallat, rollosallat, ett stort knippe mynta, spenat, avokados, bananer, clementiner, lantbuljong från Biofood till ett så lågt pris som jag inte hittat någonstans på fem år.  

Sedan blev jag frestad att prova den pinfärska böreken på disken som fortfarande var varm. Såå god! (att tom hundarna blev frestade att rota i min väska och äta upp resten av dem)

Foto: Tasteline

Börek är fastfood från medelhavet, ursprungligen från Turkiet. Börek är filodegrullar fyllda med spenat och fetaost toppade med loppfrön och bakade i ugn. 

Här recept från Tasteline på dessa lättlagade, nyttiga och goda "cigarrullar".



Nu har alltså också jag hittat till Aubergine Etno Mataffär och jag kommer att lägga in ett besök där minst en gång i veckan då jag lämnar min safe-zone (östermalmen) och beger mig till den vilda och riktiga malmen för min runda i kvarteren.

Grynningen min ekologiska favorit hälsobutik ligger nämligen också i närheten liksom Sthlm Oriental

Hösten, nya saker nya smaker

Nu är dags för sommarens salladsrecpt att krypa tillbaka in i
receptpärmen.
Dags för ny årstid och nya smaker.
Idag bjuder jag mina väninnor på en lunch bestående av
kantarellsoppa och äppelpaj med glass och funderar på att tända en
brasa.
De fina rosorna kommer från Pia trädgård.

Te att älska..

Min te-gom nådde idag svindlande höjder. För det första vem kan
stå emot te i en burk där det står 'je t'aime' på oavsett smak och
kostnad?
Tet jag skriver om här heter THEODOR och är ett alldeles exeptionellt
te. Inte för att det är något nytt nyttigt, rengörande, rensande
eller undergörande för kroppsformen eller hyn. Jag tror inte det är
mer välgörande än något annat te i det avseendet.

Men vad grundarens Mr Leleus tanke med dessa teer är tror jag är
ungefär vad parfymlärlingen Grenouille i boken Parfymen letade efter,
ett koncentrat av den absoluta fulländingen.
För vad sägs om rooibos med hallon, jordgubbar och rostad mandel
eller svart te med smak av pistachenötter, rostad cocosnöt och
choklad?
Ja det blev naturligtvis omedelbar och dedikerad kärlek och ja smakar
det så kostar det.
Detta är i särklass det högsta priset jag hittills betalat för
100gr te. Hur mycket vill jag inte ens nämna men det var värt varenda
krona och i just i detta sammanhang spelar pengar ingen roll för jag
hade verkligen inte velat riskera att bli utan en av dessa burkar.

Ännu värre är att jag skulle kunnat lägga hela min månadsbudget
på dessa teer, men som tur är så tar den svenska lagomheten över
ibland och jag vill inte vara girig eller roffa. Andra måste också
få chansen att förälska sig i Theodor, så säger jag i alla fall
och hoppas bli trodd.
För i själva verket känner jag som Golum i Sagan om ringen känner
för sin Presious.

Nu är det också så att dessa ädla burkar som bara de är värda att
vallfärda för de finns i de mest underbara färger och kreationer, de
är dessutom lite käckt stapelbara, finns endast att köpa hos
Systrarnas i Handelshuset i Saltsjöbaden i hela mellanSverige.

Efter att snabbt som ögat tillrett båda mina införskaffade sorter
inser jag att marknadsföringen av detta Paris yngsta tehus, grundat
2002 och dess teer har lyckats, I'm à true believer!

Att de dessutom tillverkas under Fair Trade signum och utan
artificiella aromtillsatser får mig att hoppa av förtjusning.

Sköna augusti...

Jag ska inte, nej absolut inte gnälla över sommarjuli. Juli för mig
representerar lata dagar i halvskugga och tänkte jag nästan nämna
inga måsten. För så är det ju inte för den som bor på en ö som
Sandham. Det finns en hel del måsten för en öbo under juli, hag
nämner bara de tråkigaste, alla föreningsårsmötena och grovsopor!
Visst kan man vägra eller helt enkelt välja bort dem men så gnager
samvetet för att allt man inte stället upp när andra jobbat hela
året med föreningsarbetet, skräp som inte kommit bort från tomten
utan bara blivit lagd under pressening.
Annars är det mest trevliga måsten med grillpartyn mest varje dag.
Jag tror aldrig jag är så populär som under juli på Sandhamn.
Jo en sak till måste jag bara nämna. En konsekvens av att ha många
gäster och att bo på en del av ön som inte har kommunalt VA.
Det händer att man måste panikinkallla Sita tank. Det vill säga
skitbilen, det är fullt i avloppstanken, mest vatten då men det
måste tömmas oavsett och det är ingen rolig historia varken för
plånboken, en enskild tömning kostar ca 7000kr eller för omgivningen.
Igår satt jag och en väninna och fikade och mumsade våfflor när
stanken från grannens avlopp spred sig över nejden. Nice!
Men augusti är oftast något helt annat, de flestas semestrar är
slut, mindre folk på vägarna, mindre trängsel i byn, lättare få
plats på krogen, egen tid, läsa böcker, träffa grannar och andra ö-
vänner som nan inte sett röken av sedan maj.
Augusti innebär också att hösten är på väg och att rosorna har
blommat ut och de vakra ringblommorna tar över rabatterna, i år har
jag sått fyra olika sorter i massor och sen kräftorna. Att sitta och
njuta av härliga kräftor i tysthet och skydd av det totala mörkret i
de ännu ljumna nätterna, det är livet och jag älskar augusti!

En rosa gula änkan...

Har man tur eller har man tur? Helt plötsligt på mitt matbord står
en nyöppnad "Rare vintage rose" Veuve Clicquot Ponsardin från 1985.
En mogen bärnstensfärgad nästan guldfärgad läckert lyxig
champagne. Bubblorna är små och sparsamma och men tillräckliga för
den sprakande känslan i munhålan.
Jag har faktiskt aldrig druckit en så gammal champagne som 25 år, den
äldsta var en Dom Perignon som var 20 år på min 40 års dag.
Men en 25 åring är precis lagom för en lördageftermiddag på ön.

Bakstugan har öppet...

Det finns så många duktiga sockerbagare i vårt land, tyvärr tillhör jag inte en av dem.

Min fingerfärdighet med bulldegen, som jag har berättat om förr är högst medelmåttiga.
Jag bakar inte ofta mest pga bristande självförtroende, även om jag blir otroligt glad när någon tycker om mina bullar.
Igår bakade jag bullar och Lasse, min största supporter ropade högt…Snuskigt goda!!
Vips fick jag boostning i själen så nu försöker jag mig på att dela med mig av mina kalljäsning och andra uppdaterade bullbaks-endeavours.

Numer ska ju bullarna bakas på kalla råvaror, dvs smöret skall inte smältas för det osmälta smöret hjälper degen att resa sig bättre, ett ägg ska man ha i degen för det innehåller lecitin och hjälper till att få smöret att blandas med resten av degen och mjölken ska inte vara fingervarm, även om tyngre degar med mycket socker tarvar varm mjölk för att jäsningen skall komma igång allt detta enligt vissa bagare.
Vidare vinner man på att inte behöver ha så himla bråttom med att baka ut degen eftersom den jäser efter att man bakat ut den så slipper man sura bullar som jäst för mycket och blivit "koldioxid förgiftade".
Jaja jag kan ha fel, det är så himla mycket teknik i bakkonsten numer så det är svårt att hänga med i allt.

Men det är väl bara att prova sig fram, har man aldrig lyckats med sina bullar så har ju de presumtiva kaffegästerna inga förväntningar, man inget att förlora så att säga och det är bara att kasta sig in och experimentera.

Jag googlade runt bland bullrecept och hittade på Svt-Go'kväll mina älskade äppelbullar á la Johan Sörberg, han på Riddarbageriet ni vet och kastade mig genast på det receptet.
Jag hittade även ett annat recept som jag inte kunde motstå, vanilj-och äppelkringlor, så det fick bli två sorters äppelbak.
En sak som Johan Sörberg och jag har gemensamt är att vi gillar kardemumma i bullarna, mycket kardemumma, det ska kännas att det är bullar man äter oavsett om det är äpple i dem eller inte.

Jag glömde att köpa äpplen till mitt bak men det gjorde inget för jag har mängder av äppelmos som Lasse och jag kokade i höstas, syrligt och gott mos gjort på Sörmländska oljeäpplen.
Äppelmoset, blandat med mandelmassa, massor med kanel och smörkräm är helt oslagbart.

Här håller jag på att ruta upp basen till äppel-kanel-mandelmassa-smörkrämbullarna.

Vaniljkringlorna är redan klara, fyllningen till dem består av vaniljkräm(marsansås), mandelmassa och äppelmos.

Under tiden dricker jag hibiskuste som jag köpte under resan till Egypten i januari. Hibiskusteet blandar jag med jasminte, jättegott och man slipper sötningsmedel. Hibiskuste är lite väl strävt som det är.

Snart klart, fyllning ska i och sedan skall bullarna knipas igen.

Färdigt, dax att fika!

På Riddarbageriet kostar bullarna typ 25kr/st, det gör inte mina.

Alla som inte har tillräckligt med självförtroende för att baka bullar, här är hjälpen!
Arlas ”Unga kockar” har en jättebra sajt som man kan använda även om inte är så ung till åldern men ung i köket kanske.
Kolla in hur du kan baka goda ”moderna” bullar med konditoristuk. Man får klicka sig fram till fliken "Bakning" och "Vetedeg"
Johan Sörberg fixar smarrigaste bullarna

Äppelbullar med mandelmassa

Ingredienser för 25 bullar
11 dl vetemjöl, 660 g
1 dl strösocker
1 tsk bakpulver
1 tsk nymald kardemumma
150 g smör
25 g jäst för söta degar
3 dl lättmjölk
1 st ägg

Fyllning
3 st äpplen
75 g smör
1-2 tsk kanel
1 dl strösocker
100 g riven mandelmassa

Glasyr
1 dl florsocker
½ msk vatten (cirka)

Gör så här:
1. Blanda vetemjöl med socker och bakpulver. Finfördela smöret i blandningen.
2. Rör ut jästen i den kalla mjölken och tillsätt ägget. Häll blandningen över mjölet och arbeta ihop till en deg. Låt jäsa under duk 1 1/2 timme.
3. Tärna äpplena. Fräs dem i smör några minuter. Tillsätt kanel, socker och riven mandelmassa.
4. Ta upp degen på lätt mjölat bord och kavla till en stor kvadrat, ca 50x50 cm. Sporra eller skär ut 25 fyrkanter. Lägg degbitarna i formar, gärna mazarinformar i aluminium eller stora bullformar.
5. Fördela fyllningen i formarna och vik in hörnen mot mitten och tryck till.
6. Jäs under duk ca 30 min. Sätt under tiden ugnen på 250 grader.
7. Grädda mitt i ugnen 8-10 min.
8. Rör ut florsocker med lite vatten och ringla över bullarna