Sandhamn är som en sommarpsalm...

Värdshuset och Tullhuset i tidig morgonsol

Nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar… och vågens sorl bland viden förkunna sommartiden...

Härmed inleder jag i min stillhet sommaren på det ännu folktomma Sandhamn.

Jag tog mig hem från byn tidig denna måndagsmorgon och firade in min sommar, alla pingstfirarnana har lämnat ön. I milslånga lämmeltåg klev de på båten i går, vi brukar stå på kajen och vinka av folk och tänka att så otroligt skönt att just vi får stanna. Det är så det känns i hjärtat för den här ön ”att just vi får stanna”

Såg i morse på MorgonTV ett par politiker som blev stylade för EU-valet. Mannen tyckte att han hade fått en Sandhamns-styling, han var klädd i vitrandig kostym med väst, backslick och svarta grova bågar. En Östermalmsbrat med pappas plånbok. Jag småler när jag tänker på den starka och inpräntade associationen. Javisst sådana finns också, en kort kort period på året och de är försvinnande få. Många kommer på sommaren och söker lyckan, vissa copycats, dvs de som inte har en pappa som betalar känns också lätt igen, men även de har sin rätt att vara här, vi välkomnar alla!

Men de som känner det riktiga Sandhamn har ofta blåställ och en HellyHansen som klädsel, det är de som verkligen får uppleva ön från sin sanna sida.

Pia väntar på båten vid kiosken

Denna tidiga morgon då jag följde Pia till den tidiga morgonbåten, inte fakirbåten den som går i ottan, utan den som bara går tidigt sänkte sig en känsla av salighet över oss. Kanske var det känslan som hängt kvar efter gårdagkvällens middagspromenad i solnedgången.

Detta lugn och tystnad! Inget skarpande av tusentals fötter och lukten av damm utan bara naturens röster och doften blommande syrener och vattnade grusvägar. Bernt från Sommarboden vattnar hamnen varje morgon. Det var ovanligt många bybor på bryggan på väg till staden men inget skrålande eller högljudda skratt, bara stilla prat.

Den största lyckan jag upplever på den här ön är just när allt strålar, glittrar, grönskar och doftar och just denna morgon var av sådan lycka och detta får jag alldeles för min själv, ja nästan i alla. fall Om jag vore dagturist skulle jag ta ledigt en måndag när vädret är som bäst och ta mig ut till Sandhamn med fakirbåten 6.50 och uppleva det som vi får uppleva.

Den vackraste sommarpsalmen jag vet vill jag i dag skänka till den vackraste pärlan i skärgården, Sandhamn.

En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunna sommartiden.

Sin lycka och sin sommarro
de yra fåglar prisa.
Ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp med fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden.

Men Du, o gud, som gör vår jord
så skön i sommarns stunder.
Giv, att jag aktar främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö, och blomstren dö
och tiden allt fördriver,
blott Herrens ord förbliver.

Av Carl David af Wirsén, 1889

Glittrande vatten ramar in Seglarhotellet och bryggorna

Dansberget i morgonsol

Den omtalade 1 km långa Trouvillerakan som man måste tillryggalägga för att komma till stränderna