Hur jävligt på ren svenska får vädret egentligen bli? Nationaldag, kungen och drottningen, artister, sång och uppträdanden, studenten och så mycket firande hela långa dagen och natten. Om det bara hade regnat men 7 grader varmt! Jag har sällan frusit och hackat tänder den 6de juni så mycket som i år.
Eskilstuna fyller 350 år och staden har tagit i allt vad den orkar för sina medborgare. En hel vecka ska det firas, det hela började för några dagar sen med Bo Kasperkonsert på Strömholm men redan det bangade vi för vem fn…vill stå i hällregn och frysa även om det är gratis? Jag har gjort det en gång förr i Rottnerosparken på en Tom Joneskonsert, gräsmatta och hällregn men det var åtminstone sommarvärme. Cattis som är kreativ gick in på Konsum och köpte 2 påsar som hon trädde över fötterna som galoscher men jag tror inte det hade hjäpt mig igår för fy sjutton vad jag råfrös om tårna ändå hade jag varma knästrumpor över mina strumpbyxor.
Vi skippade kungen och drottningen och Kungliga Sörmlands regementets marsch och tillhörande flaggviftningar.
Dagen blev lång ändå, vi åkte hemifrån tillfixade kl 14.00 och var tillbaka hemma 02.00 ännu snyggare.
På St Eskils gymnasium tog vi emot en nybakad student. Jag som trodde att jag aldrig någonsin mer skulle stå på just den skolgården igen efter att vår familjs yngsta hade tagit studenten för några år sedan men så blev det i alla fall. 
Jag förundras alltid över den masshysterin som den här skolgården framkallar och att folk faktiskt frivilligt pressar och trycker sig i en enda stor smet, så kallad folkmassa, blir arga för att andra trängs och sätter armbågar i ryggarna på varandra, det är så typiskt svenskt.
Vi banade i alla fall vår väg genom denna cementklump med alla ovan tillbehör och trots det slutade det hela rätt vackert, studenten kom ut, blommor, tårar och kramar utdelades.
Vi skippade även den sedvanliga kortegen ledsagad av tamburmajor med sin musikkår till Stadsparken, Lasse och jag fortsatte huttrande vidare till WineBar för lite nationaldagssamkväm med folk vi inte kände, men vad gör man inte för lite ost och vin?
Trots att vi inte kände någon var det en supertrevlig vinprovning, hon som hade Wine Bar var också supermysig och visade sig vara en gammal klasskompis till min syster. Har inte sett henne på minst 30 år, det har inte min syrra heller gjort tror jag.
Vidare tillbaka till den nybakade, som efter kortege, flakåkande och förmodat diverse skålande och skrålande vid detta laget var tvungen att powernappa, jag för min del hade behövt ett varmt bad.
Prisa Gud! Partytält med värme fanns på plats när vi kom! Jag som inte är den som är den kollade genast ut en bra stol, den där det stod en värmare. Heureka, vilken lottovinst, haha,hoho!
Men säg den lycka som varar, så fort värmarna slogs på gick propparna i huset.
Det var bara att vira in sig kappan och på med handskarna, värdinnan i huset förbarmade sig över mig och gav mig en pläd.
Nu så..festen kunde börja, fantastisk mat, allt hemlagat för de 50-60 gästerna, trevliga människor, vinet och drinkbordet, my God vad mamman och pappan till studenten hade fixat. Ingenting fattades och jsg drunknade i fisken och citronaiolin och apelsin/lime cheesecaken och glömde för några timmar bort att det spöregnade utanför tältet och att mina tår troligen låg i riskzonen för kallbrand.
Väl hemma igen, tänkte jag att det här var en prestation/pärs som överskred min förmåga och som jag aldrig kommer att göra om eller att jag för gammal för sådant här eller så tar jag dunjackan och termobrallor på mig och skiter i lockarna och klänningen eller så har jag helt enkelt glömt det till nästa gång och gör om allt igen på precis samma sätt och sitter där och fryser häcken av mig i alldeles för tunna kläder.
0 comments:
Skicka en kommentar