Kyla, snödjup, SJ och trafikkaos...

Konstaterar att SvD i dag har minst fyra fulla sidor om det extrema vädret.
SJ är mest på tapeten även om SL också får sig en släng av sleven Men mest handlar det om det bristfälliga och överbelastade järnvägsnätet, iställda tåg pga nedisning av tekniken under tågvagnarna, växlar som fryser, dörrar som fryser, snödjupet som drar upp de vilda djuren upp på spåren, SJs indragna resegaranti och ja det tar aldrig slut och ovanpå det skriker kvällspressens löpsedlar att alla skyller på alla. Vad säger man?

Den bästa artikeln dock om SL, ledarsidan opinion också i dagens SvD, Om klimatet kommer....

...Kaoset i den spårbundna trafiken har flera orsaker.

Köld, exempelvis, medför större påfrestningar på tågsätt och växlar. Höga anställningskostnader gör att det inte finns tillräckligt med snöskottare att tillgå när behovet uppstår.
Kommunikatörer, däremot, råder det ingen brist på. Bättre utnyttjad skulle varmluften från dem säkert kunna isa av ett par pendeltåg.

Om snödjupet...

Snödjupet i Stockholm är hittills 50 cm, enligt SMHI. Vilket är det högst uppmätta sedan 1982, då det var 64 cm snö. Rekordet, 76 cm, sattes 1909. Medeltemperaturen i vinter, prognosticerad till -4,6 grader, passerades senast 1986/87, då den var -5,2. Längsta sammanhängande period med minusgrader, som i år i Stockholm är 18 dygn, huvudsakligen i första halvan av januari, överträffades vintern 2002/03, då det var minusgrader 21 dygn i sträck. Årets lägsta uppmätta temperatur, igår -20,9 i Stockholm, är den lägsta sedan januari 1987, då det var -25,1 grader.

Så visst är det kallt och snöigt. Men det är inte så extremt att det inte gått att förutse. Tvärtom ligger det nära till hands att betrakta även lite strängare vintrar som återkommande fenomen.

Läs hela artikeln, läsvärd