Simlebagaren i E-tuna...

Jag åt min första semla idag! Usch jag som brukar hålla på semeltraditionen, dels för att inte hinna föräta mig på alltför dåliga semlor och dels för att inte hinna få i mig alltför många överhuvudtaget.
I år fungerade det alltså inte riktigt som jag tänkt. Råkade visst yttra något om att en semla vore gott när vi proppmätta efter lunchen gjorde en tur till bokhandeln och passerade ett café. Tyckte kanske det var safe med sådant uttalande när man omöjligen skulle kunna njuta av en semla. Men den gode Lasse är inte den som inte lyssnar på en kvinna.
När han så var klar med dagens bestyr styrde han således kosan direkt till Janelings konditori för att uppfylla sin kvinnas önskan.
Å simsalabim stod där så trinda semlor och bjöd ut sig på köksbänken!

Jag som kommer från Finland för oss är en semla en helt vanlig fralla som man äter till frukost Den svenska semlan kallar vi helt enkelt för fastlagsbullen. I Sverige svänger man med benämningar som fettisdagsbullen, hetvägg andra saker som gräddbulle mm.
Men inte många äter sin semla på fettisdagen eller som hetvägg för delen nuförtiden.
Hetväggen kommer från tyskland, en bulle som bakades i form av kors/ kilar och åts i varm mjölk utan grädde och mandelmassa då. Rätt äckligt faktikst om man tänker på den uppblötade bullen och vispade grädden med varm mjölk. Inte riktigt som tyskarna åt den kanske.
På 1500 talet fanns i Köpenhamn speciella simlebagare och namnet semla kommer förmodligen ursprungligen av brödet som bakades av det finaste vetemjölet, simila eller så av ordet semlja som betyder jord eller klot. Ingen vet hundraprocentigt att det är så men det låter bra. Det är väl bara att välja vilken teori man vill följa.
I Ture Sventons värld heter bullen kort och gott temla och inhandlas på Rotas Konditori:
"Stora, lagom bruna och med mycket grädde, som pöste över åt alla håll..."

Att man kan äta ihjäl sig på semlor vet vi däremot med säkerhet. Kung Adolf Fredrik avslutade en häftig måltid med en hetvägg och dog. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna som var med skrev i sin dagbok att "det är ej att omkomma på det mest lysande sätt utan att dö en probstdöd." Alltså att äta så mycket som prostar ansågs göra, kort sagt äta ihjäl sig.
Allt detta har jag läst i DN så det måste vara sant.

Det tvistas varje år om vem som gör den godaste semlan. Tösse på Karlavägen, Delselius i Gustavsberg, Riddarbageriet, Kringlan på Götgatan, Thelins eller Lindquists på Odengatan som en vän ville ha med på listan. Jag har hittills inte tyckt att någon har fyllt förväntningarna upp till summan som en semla kostar i Sthlm, +/-30 kr!
Men idag har det alltså hänt!
Utan några som helst förväntningar att fylla varken på semlan eller priset fick jag den största semelupplevelsen ever hittills. Perfekt mjuk bulle, med perfekt mild smak, perfekt avskuren topp, alltså inget sådant fjantigt designat tunt trekantslock som man får betala 5kr extra för. Hemmagjord mandelmassa, inte för söt och med tuggmotstånd och små små mandelbitar i och till sist tillräckligt mycket medelfast äkta grädde. Det bästa till sist när jag himlat med ögonen så att de nästan rullat ur hålorna kom priset, endast 19kr!!
So look no further och vallfärda till Janelings i Eskilstuna för Sveriges genom tiderna godaste semla.
Jag själv har ju oturen att finnas på plats alltför ofta.