Nä nu måste jag bara få köpa en skoter.

Snart är i vi mitten av januari och jag som tyckte det var nyårsafton alldeles igår.
Lasse och jag skulle ursprungligen innan vi insåg att det var för mycket jobb i januari ha firat nyår i Norrland. Närmare bestämt i Racknäs mellan Sorsele och Arvidsjaur.
Det är ungefär lika långt till båda ställena, tänkte säga städer men vet inte riktigt om definitionen passar. Köping kanske?
Hursomhelst urhärliga och bedårande och vackert belägna ställen.

Hur Sandhamnsrotad jag än blivit går de lappländska rötterna ur aldrig ur. Är man född i ” lapphelvetet” så är man. Även om man försöker att förtränga så längtar alltid lite.
Speciellt så här på vintern, så typiskt när det är som svårast att bo och ta sig fram där.
Men det är lite det som är tjusningen, det ska gå i långsam vit terräng.

Nalovardo! Vilken stockholmare har väl någonsin hört talas om Nalovardo? Om man inte har gjort lumpen i ett fjälljägarförband vill säga. För dem är skidbacken Nalovardo några kilometer från Sorsele världsberömt, likaså Prästberget i Arvidsjaur som ligger på gå avstånd från centrum, 1 km.

Men vill man uppleva den lappländska vintern måste helt enkelt bege sig dit. Den kan inte helt och fullt upplevas på annat sätt.
Tänk, en solig dag på fjället med skidor och skoter, borra upp ett hål, sänka ner linan och hoppas på en röding. Sen eller först gör man upp en eld och värmer på te, dricker vermouth, det hör till och så grillar man korv. Kan det bli bättre?

I ett av mina "förra" liv, lastade vi hela familjen skotrar och pulkor med mat, ved och förnödenheter, hund, skidor och fiskeredskap. Med nödprovianten, choklad i fickan begav vi oss på fiskexkursioner i de Jämtländska fjällen runt Gäddede. Vi var borta från tidig morgon till sen eftermiddag. Hur underbart som helst även om man mot kvällningen var helt stelfrusen. Men med bastun som hägrade kunde man ta de sista kilometrarna också.
Jag undrar bara varför vi alltid var tvungna att ta oss så långt bort. Men kanske var det inte så långt bort även om det kändes som så när vi tolkade på skidor efter en skoter.

I feb när vi åker upp ska jag inte tolka efter en skoter, jag ska ha köpt en egen. Utförskidor struntar jag i. Det är inte så viktigt, hyra funkar bra men en egen skoter….smaka bara.. egen skoter, den sådan accessorie måste ju varje kvinna ha.

Ja Lasse har ju förstås en egen. En stor touringmaskin men jag tänker mig en mindre lättare och vassare . Så nu ska förberedelserna drars igång.

Som brukligt börjar man först med outfiten, skoterkängor, inte så chica men varma, överlevnadsdräkt med reflexer och starka färger, otroligt osexigt men nödvändligt, bra handskar och hjälm! Ja vi har faktistk funderat ut att hjälm är en bra grej. Det är så ser det ut på fjället numer, rätt många olyckor.
Sen börjar letande efter en bra skoter, så vi får se och det ska bli spännande!

Man måste ju förstås kunna köra skoter också, men det kan en gammal lappländska som jag serrni!

...även om jag måste ha lite grävhjälp lite då och då:-)