I dag har jag funderat på att det är så viktigt för oss att synas och höras, så viktigt att vi riskerar att göra oss själva till åtlöjen för resten av våra liv.Utanför storstaden, i de mindre städerna får folk generellt mer utrymme.
I storstäderna är det trångt om utrymmet i etern
I storstaden blir de flesta redundanta. Jag menar att i storstaden försvinner du liksom i bruset, du kan inte tillföra något i något sammanhang som inte redan är sagt eller gjort om det inte verkligen är något utöver det vanliga.
Om du har en krets som respekterar dig, accepterar dig och tycker om dig för den du är så var nöjd med det för priset för att folk ska få veta vem du verkligen är kan vara för stort.
Tänker i detta fall mer exakt på en del i mina ögon beklagliga personer som gör vad som helst för att synas och höras, att finnas till.
Katrin Zytomierska är ett sådant exempel. Har en stund nu funderat på om hon verkligen är så punchig som hon uttrycker sig eller om det är en image för att synas.
Vill man synas i storstaden gör man som Zytomierska svär och missrespekterar sig fram i TV och sedan lägger man ut hela sitt liv en blogg. Läser den och blir ja jag vet inte, kanske är skrämd det rätta ordet, för bloggen blir som en kloakbrunn som statsvetaren Rothstein utryckte det i en artikel.
Vad är det för bild vi ska få av en sådan person? Vad vill hon utrycka? Något är det väl eftersom bloggen är offentlig och hon har 25.000 träffar på sin sida varje dag.
Kanske, var dig själv och bli missrespekterad av hela svenska folket?
En annan som gör samma sak är Linda Rosing som också lyckats marknadsföra sig från en rätt punchig sida för hela svenska folket och nu vill hon visa den andra sidan genom sin blogg och därigenom hoppas få bilden att bli en annan.
Läser även den men lyckas inte få mig själv att ändra uppfattning om henne, snarare förstärka min av media redan inpräntade uppfattning.
Inget ont i henne men en annan bild lyckas jag inte få, sorry!
Att Rothstein efterlyser mer läsvärde i bloggarna får stå för honom. Folk gör så gott de kan och använder sin berättarkonst efter bästa förmåga.
Det som jag tycker är intressant är hur den människa tänker vars blogg jag läser. Var någonstans i universum befinner sig hon/han egentligen, sen är det ett plus om det som skrivs är intressant också.
Jag läser dessa kvinnors bloggar och några fler i olika åldrar och kommer fram till en sak. Om man tänker som en 20 åring när man är 40 har man missat 20 år av självutveckling. Sorgligt tycker jag.
Kom att tänka på min förra relation, han var 10 år äldre och sade ofta till mig i början att jag borde lyssna på honom för han hade faktiskt 10 års mer erfarenhet. Jag kom snabbt underfund med att det han hade 10 år mer erfarenhet i var dumhet. Att förvalta sin dumhet var allt han lyckats med i sitt försprång på 10 år. Ja vad säger man?
I mindre städer hörs folk mer för där är det lite annorlunda. Hittar bloggar som andas lugn och harmoni, fina att titta på och som gör en glad i själen.
En annan sak som jag kommit underfund med när jag läser lokaltidningen är att folk inte bara får ta utrymme i tidningen utan de ombeds också att göra det.
Vanliga människor porträtteras och utrymmet för insändare är stort. Det hade jag helt glömt bort. Har levt så länge med det massiva utbudet i DN och SvD. Nu förtiden gör också många sina insändare…inlägg i nätversionen, det är lite synd.
Lite synd är det att här liksom i stora städer att många som uttrycker sig offentligt ofta inte vet vad de vill säga, bara att de vill säga något. Det blir bara en massa svammel.
Lusten att höras är inte mindre här, men det är lättare att komma till tals och därmed ökar dina risker att bli sågad offentligt, men eller utan blogghjälp.
Häromdagen fick jag lust att göra en sådan sak, att skriva en insändare alltså, som ett svar till ”besviken mormor” som betackade sig för å allas våra vägnar att sådant dravel som det visades om Selma Lagerlöf i mellandagarna ville vi minsann inte se!
Jo, jag tyckte också det var lite tunt att bara fokusera de två avsnitten som visades, på hennes kärleksliv. Men att ”besviken mormor” ska får tycka å mina vägnar…näe då har hon gått över gränsen.
Har inte skrivit någon insändare än men om jag gör det kanske den skulle se ut ungefär så här
To respond upon your…
I mean…
…that is..
… if I mean?..
That is I mean…
Ehh?
Better to keep your mouth shut and
appear stupid than open it and remove all doubt!
MarkTwain
0 comments:
Skicka en kommentar