Till våra anhörigas minne!

Denna dag Alla helgons dag alla själars dag är den dag då jag oftast har en klump i halsen. Jag tänker på alla människor jag känt och som inte längre finns med bland oss, min käre lillebror till exempel har varit borta i snart 20 år. Det är en hel livstid men minnet av honom har inte försvunnit. Min bäste vän gick bort för 2 år sen och det såret värker än.
Det är fint att vi har en särskild dag för hedra alla bortgångna själar även om den sedan inte är så värst gammal, 50 år något. Gammal är däremot seden att fira vinterhalvårets ingång som också sker denna dag samt dödskult, själskult och helgonkult
Idag brinner det på nästan alla gravar i hela Sverige, men inte alla. På en av kyrkogårdarna där vi vårdar en anhörig ligger en ung kvinna sedan några år som jag ömmar särskilt för. Hon har inte många besökare om man får dömma av alla de vissande vårblommorna som forfarande sorget sitter i henne gravvård. Jag kan inte låta bli att undra över vad som hänt henne och var hennes anhöriga är? Har hon några alls kvar i livet kan tända ett ljus för hennes själ?
Jag skall nog tända ett ljus vid hennes grav i dag!