Så går vi till Värsan!

I onsdags 1 april var det fest på vårat ställe på Sandhamn, Värsan!
Ann-Marie och Lars Wickström firade 30 år som krögare på Sandhamns Värdshus!
Detta ville de fira med sina ”stammisar”.
Hur glada blev inte vi över denna personliga inbjudan?
Åt fanken med alla sprängfyllda agendor och förpliktelser, mangrant rusade vi ur stugorna och slängde oss på båten från stan mitt i veckan för att ta oss till Värsan. För som god stammis är den främsta förpliktelsen att infinna när man blir kallad.


Var vi 70 pers? Vet inte men vi fyllde hela ovanvåningen, puben var smockfull senare på kvällen. Det fanns inte en enda person som jag inte kände igen, vilken härlig känsla med ett jättelikt kompisgäng. Men så var det ju också stammisarnas kväll.
Nalle sa ” Va fint Lars att du samlat alla nya och gamla stammisar” ”Nej”, bröt Lars av ”Det är bara gamla stammisar här i kväll”. Jubel!
Det är så de behandlar sina gäster, Lars och Ann-Marie, alla får alltid den extra lilla klappen och de får en och var att känna sig speciell.
Jag stod där i mitt hörn och kände mig stolt som en tupp över att få ha titeln stammis, för jag har bara hunnit med en fraktion av de sista 30 åren.

Lars framförde sin tacksamhet till sin vackra dotter Maria som stått ut med att vara barn till sina hårt arbetande föräldrar på ön. Hon som ofta fick sova på kontoret för att slippa vara ensam hemma på kvällarna. Till ”Pelle på värsan” som han kallas som skött allt det tekniska genom alla åren, Pia S vars föräldrar sålde Värsan till Lars och Ann-Marie, Nalle som fick fronta den familj som Lars sliter ut en medlem i taget i, först pappa, sen Tom och nu Nalle. Det var både rörande och kul samtidigt!


Som vanligt serverades det utsökt mat och vin, inte av vår HP denna gång för han hade tagit av sig sina rutiga byxor och vita jacka och satt för en gång skull och skålade med sina stammisar. I stället presenterades en ny kapten för köket Åke Bergman, ett nytt stjärnskott på Värsan som på darrande ben (skämt) debuterade med buffé för de kräsnaste av gäster som kritiker, vi alltså. Personalen, Annika och Erik mfl var hårt mutade för att serva oss denna kväll men de fick joina oss i puben senare.
Det blev en kväll som det brukar med stammisarna, behöver väl kanske inte beskriva det så speciellt, tycker nubbevisan här säger det mesta.

Mel: Så går vi till Maxim

”Drick vin” är vår maxim
då blir en fest intim
vin lossar våran tunga
så vi kan vackert sjunga.
Av brännvin blir man lömsk
dan efter blir man glömsk
men av den ädla druvan
man blir spirituell...

Lars och "Pelle på Värsan"

Bordssnack!

Stammisar 1

Stammisar 2

Eftersnack!

Tira Elvira!

Hamnen ur Värsans perspektiv

..och som sig bör, en suddig bild från Puben!

Det var ju också efter evigt tjat från en speciell stammis som ledde till denna kväll! Jag är säker på att alla skickar en tacksam tanke till denne man! TACK SVEN!