Vitt, vitt, vitt...

På vägen till Adak

Slagnäs heter vår närmaste by här uppe i norraste Västerbotten. En by som praktiskt taget inte är mer än en korsning och är man inte riktigt koncentrerad har man kört igenom Slagnäs utan att ha uppfattat att man ens varit i där. Slagnäs ligger i Norrbotten men vi bor i Västerbotten . Krångligt, tycker jag ibland. Det är nämligen så att vi bor 1 km från länsgränsen och så fort vi ska någonstans så passerar vi länsgränsen ett par gånger. Sorsele ligger 37km in i Västerbotten, Arvidsjaur ligger 50km in i Norrbotten. Vi bor mitt där emellan, mitt i ingenting men vidunderligt vackert vid Skellefteälv.
Förra helgen snöade det nästan 1 meter så det är inte så svårt att föreställa sig hur det ser ut här. Allt och då menar jag verkligen allt är inbäddad i fluffig bomull. Gillar man vitt i inredningen är naturen här just nu en god inspiratör. Det är jättefint, ja otroligt vackert men inte speciellt utflyktsvänligt. Det går bara inte ta sig fram i 1 meter pudersnö hur mycket man än försöker.
När vi anlände till huset sent på kvällen i måndags fick vi en chock. Vi möttes vi av en mans hög vägg till snövall. Till huset fick vi vada upp till bröstet i pudersnö. Det tog sin lilla tid att skotta en gång så att vi kunde ta in våra saker, tur det var lös snö. Annars vet jag inte vad jag hade gjort, vänt och åkt söderut igen.
Nu tar vi oss fram mellan huset och bastun och bilen i grävda gångar som små möss i labyrinter. Det funkar riktigt bra. Snön i gångarna packas snabbt ihop i26 gradiga kylan..

Lasse i en av våra "gångar"

Här skottas släpkärran fram i -15 grader