Coffee cupping...

Den som inte känner till vad ”coffee cupping” är så kan jag berätta att det är ett professionellt kafferep och det har jag varit på ikväll.
Läs här hur man utför coffee cupping.

Vårt syfte under kvällen var att testa olika typer av bönor och rostning och sedan lista ut åtminstone ett par av de 500 aromerna.
Under mitt första inledande försök i min professionella coffe cupping karriär kom jag fram till att jag tyckte proverna smakade kaffe och var gott!
Tror jag får känna min nöjd med de resultaten, för någon ”walk in the park” för smaklökarna var det inte, mycket svårare än chokladprovning och choklaprovning är heller inte lätt.

Detta fick jag också lära mig, om man tror att Jamaican Blue Mountain Coffee var det exklusivaste och dyraste kaffet man kunde dricka, tror man fel. Det gjorde inte jag men å andra sidan visste jag inte ens att Jamaican Blue Mountain fanns så okunnig är jag, eh var nu vet jag ju desto mer. I alla fall vad man ska dricka om man vill vara brytig.


Vill man verka riktigt kunnig ska man fråga efter luwakkaffe, för det är nämligen det exklusivaste man kan dricka i kaffeväg, i alla fall det dyraste. Om Jamaican Blue Mountain-kaffe kostar ca 1200kr/kg kostar Luwak-kaffet över 6000kr/kg ugh...
Kopi Luwak-kaffet är vilket man lätt listar ut alltså inte vilket kaffe som helst, det är ett kaffe som kommer direkt ur rumpan på ett indonesiskt mårddjur, ja så är det, bönorna plockas ur mårdbajset. De där små rackarna äter alltså kaffefbär och bönorna fermenteras i magarna på dem på så vis försvinner mycket protein och därmed bitterheten ur bönan och det sägs ge ett fantastiskt kaffe. Jag har inte testat men det går att köpa i Sverige så den som känner sig hågad, beställ hem det från Sveriges prylmecka www. coolstuff.se
Ja allt detta var inte vad vår coffee cupping gick ut på egentligen utan det var sido-stories som Andreas drog vid bordet men det fastnade direkt, konstig va?

Nåja lite om kaffekulturen känner jag till som exempelvis att de som beställer in en expresso inte borde få något serverad alls, det är lite väl pinsamt okunnigt tycker jag. Det kan man kalla är servera kaffebönor åt svin!
En annan trevlig sak vi gjorde under det professionella kafferepet det var att testa t.ex. hur bra kokkaffe går ihop med sprit, det gick hur bra som helst. Man behöver alltså inte springa raka vägen till en barista och kolla in creman på ett snabb (3 cl) espressokaffe i ett hål i väggen för att visa sig lite kaffekunnig, utan kan helt i lugn och ro tillreda sig en kopp kokkaffe och hälla i en hutt renat i enligt bruksvanan. En kaffekask är alltså inte fel utan hur inne som helst.

Om man nu ändå vill prova ett riktigt bra tillrett italienskt kaffe kan tvättäkta italienska Sosta Espresso Bar t.ex Jakobsbergsgatan rekommenderas. De är så italienska där att de knappt pratar svenska, tror jag för alla beställer på italienska. Dit går min kompis och kaffesnobben Paul och han beställer naturligtvis på italienska.

Varför jag kallar Paul för kaffesnobb är för han så ogärna slentriandricker kaffe på maten på krogen utan drar en omväg förbi en Sosta bar och varför skulle han inte göra det för faktum är att det espressokaffet ofta serveras på krogen är i det närmast odrickbart.
Det insåg jag när Paul och jag en gång skulle i väg och kolla in espressomaskiner för eventuellt inköp. På NK fick vi en grundlig guidning av baristan med tillhörande provsmakningar. Efter att ha OD:at i koffein beslöt jag mig att det inte blir någon maskin för min del för jag kommer aldrig att lära mig att tillaga en anständig espresso och inte 90% av alla andra kaffemaskinägare heller. Jag slutade också att dricka kaffe på krogen i och med det.

Om jag ska rekommendera ett gott kaffe för ”bond-kaffedrickaren” så är detta Etiopiska Yirgacheffe-kaffe från mikrorosteriet i Åre ett fantastiskt val.





Tack och hej!