Summarn kummar...

Den kommer så fort att jag nästan inte hinner… sommaren alltså! Det känns nästan som jag skulle kunna dansa hela natten, det är 26 grader på Sandhamn, helgalet! Det är sommar först i morgon men den här helgen har vi verkligen fått känna sommar både i själ och hjärta.
Solen steker oss, det bränner i ansiktet alla är glada och man vill gå barfota även om inte de vinterömma fotsulorna riktigt kirrar det!
Vi firade sommar med champagne och glass, skrattade och busade hela helgen.

Tintin kom först med minstingarna, som vi kallar dem fastän de inte är så små längre, mellanminstingen, 14 åringen mäter över 1,70m. Äldstingen, 22 åring kom senare precis hemkommen efter 5 månader i Australien jetlaggad och brunbränd, fulladdad med spännande historier.
Veckan har varit mer hektisk än i mannaminne för oss konstaterar vi, man blir vimsig tappar tråden och får kvalitets luckor, som när jag tittade fel i turlistan i fredags och missade sista båten från Stavsnäs.

Vi hade varit på studentuppvaktning i Tullinge och det tog oss nästan 2 timmar med fredagsrusningen och kryssandet mellan skrålande studenter på lastbilsflak.
Där stod jag snopen på kajen i Stavsnäs och slokade när jag insåg att det inte skulle gå några fler båtar.
En sista koll i Tärnans turlista, åh det går en båt 19.40 men ah en anmärkning, åh det börjar inte förrän den 29de.
Så plötsligt så händer det, som i triss! Lasse hade slängt ett öga på sin klocka. Det är ju faktiskt den 29de i dag! Tur som tok!
Jag satt i solen och lugnade ner nerverna och åkte sedan lugnt och sansat till Sandhamn, där hade Tintin och barnen just anlänt, endast några minuter innan. Vi firade men löjromstoast på värsan nästan inga människor, guu så ljuvligt lugnt!

Lördag morgon anländer Dalarö och Cinderella II med fullastade båtar, alla skulle ut och fira sommaren. Dammet yrde på vägarna av alla människor och Magnus fick köra vattentankbilen hela helgen. Ronny på Tärnan upplyser sina resenärer via högtalaren så att det hörs över hela ön. Javisst är det sommar!
Vi shoppar fina kläder i Sommarboden, handlar bröd och bullar hos bagarn, köper jordgubbar och glass på Westerbergs sen hem och bara må bra, hur gott kan det bli?

Jag hittade fram en fin gammal slagdänga som jag bjussar på idag! Tycker den beskriver så bra hur jag känner mig, som 22åring på åttiotalet, fnissig, fnittrig och rätt cool!
Kolla in Sussis klädsel! Det kunde lika gärna ha varit jag som dansar där 1985 i någon av mina trikåklänningar med megaaxelvaddar, brett resårbälte och sprund bak , vita Ross-pumps, rosa läppar och blonderat risigt hår! Hua!

Summarn kummar är förresten Gotlands inofficiella nationalsång.
Den har sjungits och älskats på ön sedan den framfördes första gången från Rondos scen i Klintehamn 1975. Men den går säkert att sjunga på Sandön också om man klarar dialekten!

Summarn kummar me sol kummar yvar hällmark u stain,

yvar förfädas bain, yvar martall yvar ain.

Yvar maurar u mack, leiksum yvar pinnsvein u rack.

Skeinar soli igen pa ladingen

Summarn de är när soli kummar yvar Austargarn,

summar de är när brimsar brummar u myggar bleair me ban.

Summar de är när Palme gåimar si pa norr nånstans.

Visst skudd de vare trist skudd de var um summarn inte fanns.
Summarn kummar …

Text: Allan Nilsson Melodi: Edmund Bjuresten

The Gang i kön till båten!

Sandhamnsbageriet en söndageftermiddag så här års, tomt! Tips, passa på att ta en fika, bullarna är garanterat färska fortfarande.

Pia och jag passade på att köpa levainbröd för måndagen. Bageriet har endast helgöppet. From den 12 juni är det öppet dagligen.

Utsikt mot ångbåtsbryggan med Tärnan i hamn.

Grinden till Strindbergsgården!

Vår kompis Anders i repan med vän njuter av en glass i hamnen.

en liten fjädertuss...

Hela den här veckan har varit som en enda fullbokad agenda och jag som skyr sådant.
Folk och man brukar säga att det är så livet ska vara för det är så man ”make the difference”, man betyder något för omvärlden. Eller är det för sig själv man känner sig viktig?
Ja kanske är det så, folk i allmänhet vill känna sig viktiga, känna sig behövda, att ha ont om tid och framför allt att ha lite tid till sig själv är inne. Alla längtar efter lite tid till sig själv men inte många förmår att skapa den. Man är allstå helt rätt när man har fullt upp.

Så vill jag inte ha det, jag har strävat hela mitt liv att för det motsatta, kanske inte riktigt hela livet eh..De som känner mig vet bättre haha…

Ibland frågar jag mig själv när jag tänker på alla de som vill ha lite tid sig själva, alla de där som alltid har fullt upp, klarar de verkligen av att ha lite tid till sig själva? Jag tror ju inte det, jag tror inte att de klarar ens av en timme med sig själva. Oftast struntar jag i att kommentera det för det krävs rätt mycket kraft till att orka få egen tid och sen krävs det ännu mera mod att orka vara med sig själv.

Hurusom, jag har haft en busy vecka det har gått ett i ett, allt ifrån precisionsdragning med spörjspensel till att skava hjärncellerna för att hitta de smartaste win-win situationer, för att till slut få skoskav av en 6timmars shoppingrunda med Pia på stan. (jag fattar inte att hon orkade? Jag var i allafall dåligt tränad)
Jag har ovan på det ägnat timmar åt att göra rätt för mig på mitt årsmöte, peppat folk att orka ett år till och ingjuta så pass mycket förtroende att man köpt mina förslag.
Jag brukar inte späcka min agenda så mycket men så är så här års, när alla böcker ska stängas och nya planer ska antas blir det lätt så, that´s life.
Jag längtar efter min Lasse som jag inte träffat på en vecka och jag längtar efter helg när jag får sätta mig på båten ut till ön.

Jag lägger mina måsten åt sidan en stund och ägnar en tanke åt en speciell liten vän som jag gärna skulle vilja stifta bekantskap med i irl, en 11 cm kort tody som är så trevlig att titta på.
Den här todyn är en urinnevånare på den karibiska ön Kuba ochär nog äldre än de flesta som vill kalla sig kubaner.
Todyn får man naturligt nog inte uppleva varken på den härliga strandpromenaden i Malecon i Havanna eller i Varadero med de turkosa sandstränderna där jag i ett par veckor låg för ankar. Nej den återfinns på det sanna Kuba, i de bevuxna kalkbergen.
När jag tittar den vackra ulltussen känns det som min vistelse på Kuba och i semesterparadiset var totalt bortkastad, varför åka så långt för att inte uppleva en tody?

Kanske har jag inte hunnit längre än de som har fullt upp hela tiden och bara längtar efter lite egen tid.


Fritt antal cubalibres under ett parasoll bytes emot glimt av en tody?

Malecon i Havanna

Strand i Varadero

En härlig Sandhamnstisdag

Sakta börjar Sandhamn vakna till liv för den kommande sommarsäsongen. Ångbåt och jetbåt samsas i hamnen. Norrskär lägger förtillfället till vid lotsen som förr i tiden för det pågår nämligen en filminspelning här just nu. Det är en film om en 17 årig kille, Martin som hamnar här på Seglarhotellet. Tiden är 1975 och det är under amfetaminkokaren Flemming Bromans tid, de som känner till historien.

Många Sandhamnsbor har blivit klädda i 70talskläder och försedda med stora runda glasögon och hiskeliga polisonger för sina statistroller men vi struntar i både filminspelning och statisroller för vår alldeles egna Captain är på besök och vi äter lunch på Klubben.

Rabarberdröm...

När det regnar ute har man ingen som helst lust att vara utomhus, jag hade tänkt mig en cykeltur till bagarn´ för lite bröd och fika med bulle, så det är ju tur att det regnar.

Vi brukar träffas hos bagarn´ på mornarna för en härlig och lång frukost med färska frallor med philadelphiaost och salami, kaffe och en och annan saftig kardemummabulle eller hallongömma men det få vänta till senare på sommaren för just nu är det inte att tänka på då jag och alla andra vänner runtomkring GIar. Hur tråkigt är det inte att sitta hos bagarn och suga på en slät kopp kaffe, när det bakas bullar alldeles bakom ryggen och fönstret är öppet?

Nej bort med bageridrömmarna, istället riktar jag intresset till rabarberna jag hittade i kylen. Lasse har flera rabarberbuskar som växer hejvilt på tomten, förra året hade vi inte ork att ta hand om dem men jag som älskade att sylta och safta i något av mina förhistoriska liv funderar på att damma av den färdigheten med den bästa av frukt och bärkombinationen jag vet, nämligen jordgubbar och rabarber. Nu är det nog bästa möjliga tillfälle för det, nu när rabarbersäsongen har börjat. Har man dessutom varit duktig och fryst in jordgubbar och rabarber så kan man få njuta av dem hela året och det tänker jag börja med from nu.
Här kommer mitt bästa rabarbertips! Det går naturligtvis att koka efterrättskompott på detta också.

Jordgubbs- och rabarbermarmelad med vanilj
Ingredienser

500 gr rabarber
500 gr jordgubbar
1 st vaniljstång
500gr syltsocker
saft från ½ citron

Så här gör man den godaste marmeladen som finns!
Skär rabarber i bitar och jordgubbar i skivor. Blanda frukten med vaniljstång och syltsocker i en kastrull.

Jag brukar även lägga i citronklyftor och låta dem koka med eller riva i lite citronskal, jag gillar den lite citrussyrliga smaken men det är ju förstås en smaksak.
Värm långsamt och koka sedan kraftigt i 5 minuter så att det bubblar, under omrörning såklart. Det hela tar ung 15 min från början till slut. Ta kastrullen från värmen och låt svalna under lock.

Häll upp på varma rengjorda burkar. Förslut och förvara svalt. Klarttt!

Man kan också variera smaken genom att tillsätta någon någon tesked kardemumma, lite saffran, eller kanelstång i stället för vaniljstång.

Tips 1
Ofta när man kokar marmelad blir den mer som kompott eller på sin höjd sylt. Så tycker du att marmeladen är för lättrinnande, koka om och tillsätt lite gelatin.
Ett annat tips är att ju tidigare rabarberna plockas desto mer pektin och desto lättare är det att få den mer trögflytande.

Tips 2
Det där med vaniljsocker, inte för att jag vill vara snobbig men det blir så mycket godare med äkta vaniljstång, man kan också med fördel använda vaniljpulver, den ekologiska bourbon-vaniljen som fransmännen är så förtjusta i och som smakar så äkta och krämigt även om den är mald på själva stången. Skillnaden är att det inte är sött som vanlijsocker. Pulvret går numer att köpa i alla affärer


Tips 3
Köp en fin sylt, salt och marmeladbok! Man blir så glad och insprirerad av alla såväl klassiska recept och de nya med sensationella smakkombinationer. Kolla in amerikanska Amazon.com de har fantastiska receptböcker som går att få hem till Svedala eller varför inte Adlibris.se

Här min nykokta jordgubbs och rabarbermarmelad!

Saker att göra regniga dagar...

Här utsikt över mitt nya bastuhus med de fina tulpanerna i förgrunden som jag fick i går av en min käraste vänner, korgarna med blommor hänger på verandan.

Jag har glömt hur tråkigt det är att måla och för att inte säga hur tidsödande det är. Vi hade säsongspremiär för målarpytsarna och penslarna i dag och slog med lätthet ihjäl en hel arbetsdag denna klämfredag.

Ja, det blir så när 10 nya fönster med sex spröjsar i varje plus 3 dörrar också de med spröjsar plus 4 mindre fönster ska målas. Lägg även till alla väggar och innerdörrar som också behöver behandlas.

Folk brukar sucka lite trött när de frågar vad vi gör där ute på vår sida om ön. Måla igen, blir aldrig ni aldrig klara? Nä det blir vi inte, det är ett evighetsarbete, men vad vet folk egentligen om hur det är att måla spröjsar både in och utvändigt, 2 ggr grundmålning och sen täckmålning. Linoljefärg ska målas tunt och lägg sedan till torktiderna, det tar sin tid.

Man kan ju hyra professionellt folk för arbetet kan ju tyckas! Ja, se på den här ön fungerar det inte riktigt så, ingen vill ha ett sådant jobb, ja det vill säga om man nu ska vara så jobbig att man vill måla med linoljefärg.

Men skit i det, det blir klart någon gång och då ska vi bara njuta av av det förenklade underhållsarbete för många år framöver, plus att jag efter en grundkurs hos kulturhantverkarna förra våren tränat min färdighet i spröjsmålning näst intill perfektion till dagens dato. I fall någon behöver en snitsig spröjsmålare så är jag tillgängligt för uppdrag, men räkna inte med att det blir i år.

Nu njuter vi bara av kvällningen i stillhet efter en god värdshusmiddag bestående av ångad lax, ansjovissås och syrad fänkål, en varm brasa för allt är rått av en heldags regnade och så något gott i glaset. Kan livet vara bättre (trots terpentindoftande fingrar)?

Fantastiska Gotlandsblommor med underbart doftande kvitten som Pia hade med sig till mig!

Kristi himmelsfärd...

Solig eftermiddag på altanen. Jag är så glad för Pia är här!
Hej från oss på Sandhamn!

Ibland är det lilla gott nog!

Häromkvällen satt vi på pass i skogen. Vi hoppades på att få se en flock vildsvin komma vår väg, men icke.
Vi smög försiktigt och helt tysta genom skogen till den mobila kamouflerade kojan som jaktlaget ställt ut och sedan satt vi helt tysta i timmar, men inte ett enda svin syntes till. Faktum var att vi inte såg någonting alls, inte ens en fågel. Det enda vi fick till oss var morkullans knirrande och talgoxarna som sjöng allt vad de orkade tills solen gick ner sen tystnade även de.
Det är något speciellt att tyst och stilla sitta och betrakta naturen, se björkarnas nyutslagna små lätta glansiga blad susa i vinden, granarna gunga lite försiktigt, se dagen lägga sig till ro, se tillvaron krympa, se alla de ljusa gläntorna och stockarna förvandlas till mörka hål och skräckinjagande figuren som man till slut tycker börjar röra sig och komma allt närmare.
Vi drack lite varmt te i stillheten tills det var alldeles mörkt ute sen gav vi upp och vandrade lika tysta tillbaka och tyckte att det lilla var gott nog!

The pool guy!

Ett första dopp även om temperaturen endast visar ca 10 grader!

Sommaren kommer i raketfart när den väl kommer så det gäller att vara förberedd, poolen ska i ordning och det pronto även om det kyler på rejält.

Det här med villalivet förresten, det är en så härlig företeelse i samhället.
Man kan stå lite vid sidan om och studera hur människorna beter sig på likarat sätt, tidmässigt och rutinmässigt.
Konventionen som är så djupt rotad i oss så när syrerna håller på att slå ut fylls alla blomsterlådor med pelargoner runt om i villorna, på söndagarna på våren klipps gräsmattorna för då har man lite tid över efter fotbollsträningen och golfturneringen.

Häromdagen när vi stod på knäna och drog maskrosor, gick grannen förbi och frågade om vi skulle tävla om årets finaste gräsmmatta?!?!
Ja helt sant! Det tävlas om den finaste gräsmattan här på gatan, det var visst någon på vår sida som vann förra året.
Urk tänkte jag...är det inte så typiskt svenskt? Det är så här man skapar mindervärdeskomplex och prestationsångest hos sin nästa!
Jag som är en utpräglad tävlingsmänniska, drog snabbt upp varenda maskrosplanta, bara för att upptäcka att de var tillbaka 4 dagar senare.
Det enda som återstår nu är att hoppas på att bambun och kaprifolen med sitt växandet bladverk ska täcka all insyn från gatan, eller att allt det där med gräsmattetävligen bara var ren och skär ironi!

Coffee cupping...

Den som inte känner till vad ”coffee cupping” är så kan jag berätta att det är ett professionellt kafferep och det har jag varit på ikväll.
Läs här hur man utför coffee cupping.

Vårt syfte under kvällen var att testa olika typer av bönor och rostning och sedan lista ut åtminstone ett par av de 500 aromerna.
Under mitt första inledande försök i min professionella coffe cupping karriär kom jag fram till att jag tyckte proverna smakade kaffe och var gott!
Tror jag får känna min nöjd med de resultaten, för någon ”walk in the park” för smaklökarna var det inte, mycket svårare än chokladprovning och choklaprovning är heller inte lätt.

Detta fick jag också lära mig, om man tror att Jamaican Blue Mountain Coffee var det exklusivaste och dyraste kaffet man kunde dricka, tror man fel. Det gjorde inte jag men å andra sidan visste jag inte ens att Jamaican Blue Mountain fanns så okunnig är jag, eh var nu vet jag ju desto mer. I alla fall vad man ska dricka om man vill vara brytig.


Vill man verka riktigt kunnig ska man fråga efter luwakkaffe, för det är nämligen det exklusivaste man kan dricka i kaffeväg, i alla fall det dyraste. Om Jamaican Blue Mountain-kaffe kostar ca 1200kr/kg kostar Luwak-kaffet över 6000kr/kg ugh...
Kopi Luwak-kaffet är vilket man lätt listar ut alltså inte vilket kaffe som helst, det är ett kaffe som kommer direkt ur rumpan på ett indonesiskt mårddjur, ja så är det, bönorna plockas ur mårdbajset. De där små rackarna äter alltså kaffefbär och bönorna fermenteras i magarna på dem på så vis försvinner mycket protein och därmed bitterheten ur bönan och det sägs ge ett fantastiskt kaffe. Jag har inte testat men det går att köpa i Sverige så den som känner sig hågad, beställ hem det från Sveriges prylmecka www. coolstuff.se
Ja allt detta var inte vad vår coffee cupping gick ut på egentligen utan det var sido-stories som Andreas drog vid bordet men det fastnade direkt, konstig va?

Nåja lite om kaffekulturen känner jag till som exempelvis att de som beställer in en expresso inte borde få något serverad alls, det är lite väl pinsamt okunnigt tycker jag. Det kan man kalla är servera kaffebönor åt svin!
En annan trevlig sak vi gjorde under det professionella kafferepet det var att testa t.ex. hur bra kokkaffe går ihop med sprit, det gick hur bra som helst. Man behöver alltså inte springa raka vägen till en barista och kolla in creman på ett snabb (3 cl) espressokaffe i ett hål i väggen för att visa sig lite kaffekunnig, utan kan helt i lugn och ro tillreda sig en kopp kokkaffe och hälla i en hutt renat i enligt bruksvanan. En kaffekask är alltså inte fel utan hur inne som helst.

Om man nu ändå vill prova ett riktigt bra tillrett italienskt kaffe kan tvättäkta italienska Sosta Espresso Bar t.ex Jakobsbergsgatan rekommenderas. De är så italienska där att de knappt pratar svenska, tror jag för alla beställer på italienska. Dit går min kompis och kaffesnobben Paul och han beställer naturligtvis på italienska.

Varför jag kallar Paul för kaffesnobb är för han så ogärna slentriandricker kaffe på maten på krogen utan drar en omväg förbi en Sosta bar och varför skulle han inte göra det för faktum är att det espressokaffet ofta serveras på krogen är i det närmast odrickbart.
Det insåg jag när Paul och jag en gång skulle i väg och kolla in espressomaskiner för eventuellt inköp. På NK fick vi en grundlig guidning av baristan med tillhörande provsmakningar. Efter att ha OD:at i koffein beslöt jag mig att det inte blir någon maskin för min del för jag kommer aldrig att lära mig att tillaga en anständig espresso och inte 90% av alla andra kaffemaskinägare heller. Jag slutade också att dricka kaffe på krogen i och med det.

Om jag ska rekommendera ett gott kaffe för ”bond-kaffedrickaren” så är detta Etiopiska Yirgacheffe-kaffe från mikrorosteriet i Åre ett fantastiskt val.





Tack och hej!

Tell me what you are feeling...

Ja Sverige må ha gjort sin sämsta final på 17år i Eurovision Song Contest igår, 21:a plats fyra från slutet alltså och Finland som slutade snöpligt på botten med sin jumboplats i en tävling där ingen ens kom näst sist. C´est la vie men vi gråter inte för det utan går vidare.

Så här med facit i hand skulle kanske vår La voix ha matchat upp Norges Fairytale bättre om det hade framförts av Made in Sweden-stjärnan Kim Franson på kyrkoorgel istället.

Missa för guds skull inte slutet!

Kims kärlekshyllning till Malena

P.S Förresten! Stort grattis till Norge och Alexander Ryback som för den delen påminner mycket om min vän Robert (men Robert är faktiskt sötare, ja det tycker jag allt!)

Närproducerat? Javisst!

Vi har blivit lite om oss och kring oss, mer än vanligt faktistkt. Visst vi har fisk, vilt, svamp och bär frysara fulla. Det är så när man har en jägare och ivrig fiskare i familjen och visst köper vi också det övriga närproducerat och ekologiskt så mycket det går på ICA men för att vara riktigt på den säkra sidan att vi verkligen får det vi vill ha har vi börjat se oss omkring i trakten.
Alla har ju inte det så bra förspänt som de på Gotland som har de finaste gårdsprodukterna runt knuten och bor man i en storstad kan det vara rätt krångligt att ta sig ut till närmaste gård, där finns dock och tack och lov det trevliga fenomenet Bondens egen marknad På östermalm och söder slås stånden upp några perioder per år.

Men vill man så kan man även i en småstad. Vi skippar numer de synd att behöva säga, trista och smaklösa ekologiska ICA-äggen och köper istället ägg, gurka och tomater på Ostra gård. Man tar sina produkter lägger pengar i en låda och så är saken biff, jättegoda och billiga.
Om är riktigt fiffig kan man också köpa sitt kött på gårdar i närheten där man bor.
Man behöver alltså inte åka ända till Gotland för att få bli en sund medborgare och köpa närproducerat och samtidigt få åtnjuta en härlig ekologisk gårdslammstek, den kanske går att finna alldeles runt knuten.
Kolla in denna sida: Bonden egen för din alldeles egna lokala producent och hitta dina läckerheter där, det har jag gjort.

Blommor o sånt...

Tallens smultornblommor (hantall) som är på väg att släppa sitt pollen och bilda kottar!

Om man tar sig lite tid i de sörmländska skogarna får man vara med om det vackra som naturen har för sig medan vi oftast gör något annat.

Just nu blommar granarna, han och hon granarna, vissa år är det rikligare blommning än andra, ung vart 4:de år och jag tror att det är ett sådant år i år för överallt ser man de små "smultronen". På han-granen mest i hela kronan medan hon-granen har sina "smultron" mest i toppen.

Dessa vatten smörblommor hittade jag i en å i skogen. Har ingen aning om vad de egentligen kallas men fina var de där de lyste i gult i kvällsljuset.

Det här trädet med sina magnifika blommor står i en villaträdgård på Djurgårdvägen Eskilstuna. Jag har ingen aning om vad det är för träd som producerar så vackra blommor.

By the way, liljekonvaljerna har också börjat slå ut sina väldoftande blommor i slänten bakom huset här! Verkar som vi är på väg in i hänryckningens tid:-)

You're Beautiful...

Den här gamla James Blunt låten från 2004 är en av mina favoriter!

Här en annan version: She was beautiful!

eller varför inte den här: Bloody Cold!

Det kostar att inte se klok ut...

Best of blocket serverar en hel del munterhet...

Undrar vem jag skulle ge denna till? Ingen tror jag, har ingen värsta fiende men jag kanske skulle kunna få den av någon! Vem vet?

Praktisk presentation är bra, man sparar in en hel del kostnader!

Flycasting the simple truth...

En av de "duktigare" deltagarna i full fart med tvåhandspö.

När jag somnade härom kvällen såg jag fullt med gröna och oranga linor vina i vida bågar i luften, när jag vaknade morgonen efter brände det fortfarande i ansiktet.
Sju timmar utomhus! Jag var och fiskade… på en gräsmatta, jag och 9 medelålderskarlar.

Vår lärare loopar i väg!

Foto: http://www.bazzflyfishing.com/Website/Flycasting_Topic1.html

Flugfiske! Vad ska man säga?
Kan man hålla linan i luften, sen hålla den i loop i rak linje så är saken biff, allt enligt Bazz.
Jepp, lätt som en plätt! I teorin alltså men alla vi som inte är skolade i rytmisk gymnastik sen barnsben och ännu mindre genomfört ett gymnastiskt program med band får helt enkelt ställa oss i skamvrån i medelåldern.
Det var lättare sagt än gjort faktiskt att flugfiska, men som tur var hade vi en suverän lärare med en ängels tålamod.
Bazz från flugfiskeredskapstillverkaren Scierra var en gudabegåvade pedagog för att inte tala om hur skickligt han svingade den långa linan som lasso i luften.

Hur gick det för mig då? Ja till en början hade jag fullt sjå med att få upp den där linan i luften men framför allt var jag glad att vi endast hade ulltussar längst ut på tafsen. En riktig fluga hade jag förmodligen fått operera bort från min lekamen på ett flertal ställen.
I håret hade jag i alla fall den där ulltussen ett antal gånger.
Efter ett par timmar med att försöka hålla en rak loop nere på marken var min arm rätt mör. Även om utrustningen inte väger mer än några hekto så blir det blytungt om man är avslappnad och smidig som en stock.
Så mina försök med att få till en snygg loop efter 7 timmars vevande kan väl sägas vara rätt mediokra.
Läraren Bazz tröstade mig med att kvinnor oftast brukar ha lättare att klyka den här typen av koordination än män.
Undrar om det gäller mig också?

Om man nu skulle få för sig att börja med flugfiske som jag så är det nog bra att gå en bra flugfiskekurs. Välj då denne Bazz som lärare, det är en rekommendation! För det är inte bara själva kasttekniken man behöver få styrsel på utan även redskapen. Ja nu menar jag inte att man måste lära sig knyta flugorna själv men väl vilken klass man ska fiska med eller i eller ja… Sen behöver man kanske kunna sätta ihop sina linor, tafsar, nymfer, torrflugor mm för att inte tala om hur man nu ens ska lyckas komma så långt.
För ska man framgångrikt köpa sig en passande utrustning utan att behöva lära sig allt om rörelseenergi, energiförluster och taperade nylontafsar så får man vara rätt bra på skådespeleri för att inte bli avslöjad att man fattar absolut nada. Jag inser att detta med flugfiske är en sportform för de smarta och dem med inriktining, naturbegåvning.

Pju, vad har jag givit mig in på? Det kanske inte blir mer än torrfiske på gräsmattan och tralla fiskarvalser för mig själv.

...att fiskarn är stor i orden

det vet vi ju var och en

han skrävlar så in i vassen

och skryter som bara den

för när storfiskarn talar om

hur stora fiskar han får

ja då så skarvar han som han vill

då räcker armarna inte till...

Tore Skogman

Det är ok att vara bitter...

...brukar vi säga. Peter Jöback säger så på sina konserter. Det är han som myntat uttrycket i vårat gäng, sen visar han upp en ljusskylt med FUCK FACE! ...och publiken jublar.
Inte många vet vad det egentligen står för, jag vet men det tänker jag inte berätta, det är personligt.

Däremot ska jag berätta varför jag är bitter!
Eskilstunas Guif förlorade SM-finalen ikväll!!
I vaddå kan man ju undra! Jo i handboll säger jag lite trött!

Efter alla hårda ord som jag sagt om Eskilstuna står jag här ändå i kväll i tårar över hela Eskilstunas nederlag...så nära men så långt borta.
Efter en rafflande rysare och många vrål försvann till slut hoppet med det röda kortet, 29-26 till Alingsås.
Lucky them och grattis då, detta är det mest spektakulära som hänt idrott-Allingsås genom tiderna och det har det varit för good ol´ Eskilstuna också, mer tänker jag inte orda om detta utom att hålla med Peo Andersson. Nästa år -då jävlar...

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/handboll/article5107972.ab

Nu ska jag börja spela på allvar...

När utsikterna för väder och humör fryser inne och tristessen rispar i halsen och man tror att svininfluensan snart är ett faktum då återstår bara en sak som kan jaga bort grådassiga regnmoln och boosta upp lite livsbejakande ånga, det är att börja spela!

Det tänker jag göra nu!
Jag har aldrig varit någon större vän av sällskapspel. På ön spelas det mycket Poker men det har jag aldrig ens brytt mig om att lära mig, Jenga-tornet används också flitigt på Värsan. Inte heller det har fångat mitt intresse.

TP är nog det enda som hållit mitt intresse uppe genom åren tills för något år sen när kom Pia sättandes med spelet Carcassonne en kulen höstdag. Hennes dotter och svärson kom med spelet och de hade spelat bort massor med fina sommarkvällar, sen var det min tur och jag fastnade direkt, så kul.

Jag upplevde en renässans på Gotland när Nena, Pias syster visade hur ett proffs spelar.

Nä nu…

Mitt Carcassonne kom med posten idag Hurrey!
För den som inte lirat sällskapsspel de sista decennierna är Carcassonne en utmärkt kick-off-spel.
Carcassonne är kanon och lätt komma igång med, men expansioner är ett måste. Sen är det rätt kul att utveckla sitt spel och strategiska tänkande med expansioner när man lärt sig grundspelet. Man lägger till en expansion i taget och spelet känns nytt och roligt. Man kan förstås slänga in alla expansionerna på en gång och då har helt plötsligt i alla fall jag slutat att tro att jag är smart.

Jag måste i all ärlighet säga att när jag öppnade mitt spel, en mindre resväska blev jag yr!

Hur skulle jag någonsin ens lyckas att lägga alla kort, gubbar, hus mm i rätt fack, så mycket var det.

Spelet går till så att man vänder brickor i bästa memory-stil men dessa brickor används till att bygga ett landskap runt en flod med medeltidsständer, kloster och värdshus. Det är hur engagerande som helst.
Mitt Carcassonne är en limited edition som är sluttillverkat hos tillverkaren Rio Grande Games, men finns ännu att köpa hos svenska internetbutiker. Det är inte så dyrt att köpa grundspelet ca 250-300kr men ska man ha expansioner som kostar 140-150kr, då drar det iväg. Jag rekommenderar BigBox, inte så billig heller 690 pix inkl. frakt men jag tror att man tjänar på det i längden, dvs om man ska ha alla expansioner.

• I mitt Carcassonne Big Box finns förutom grundspelet,
• Traders&Builders, Abbey&Major, Inns&Cathedrals, Princess& the Dragon.
• King&Scout, The River II, The Count är mindre komplement och trevliga inslag i spelet som finns att köpa för ca 50kr.
• Den enda expansionen som fattas är The Tower sen är spelet komplett.
  The Count representerar förresten den verkliga medeltidsstaden Carcassonne som finns i syd Frankrike.

Räkmacka...

Frukost på sängen får om man råkar fylla år i det här huset och inte nog med, till frukost serveras en räkmacka!
Denna händelse inföll tidigt i morse i huset, frukost på sängen med räkmacka.
Ja nu var det tyvärr inte jag som fyllde så jag fick ingen räkmacka. Jag fick däremot den stora äran att få pilla räkorna i ottan.
Lasse har födelsedag i dag och förärades med ny motorsåg. Han firades även med pukor och fanfarer av husets alla djur (tilläggas kan...som suget drägglade kring räkmackan)

P.S Vi hoppas att räkmackan är någorlunda GI! Gårdagens middag då vi smygfirande är definitvt GI, halstrad lax med grillade sparrisar och en hemmagjord hollandaisesås gjord på stora bruna gårdsägg! ...himmelsk om jag får säga det själv?

Det våras för pionen!

Herrgårdspion!

Foto: Johan Pettersson

När jag sitter här ösregn varvat med iskall kyla drömmer jag mig tillbaka till de sista veckornas sommarvärme. Jag kan heller bara inte låta bli att i tanken bit för bit arbeta mig igenom Pias trädgård om och om igen.
Nyss tog jag en vilopaus och såg på Go’kväll medan GI middagen puttrar på spisen.
Var det verkligen en dillpion vi hittade där i den välvårdade rabatten bland primulan? Eller var det kanske en herrgårdspion?
Vad det än blir så blir det så spännande att se. Dillpion eller herrgårdspion de är lika vackra systrar båda två.

Dillpionplanta!

Foto: Johan Pettersson

Nyss på Go’kväll pratade trädgårdsexperten Gunnel Carlsson om pionerna hon har i sin trädgård i Malmö.
I Pias trädgård på Gotland finns det massor med pioner, lite överallt faktiskt. Många har förmerat sig genom egen frösådd. Ju mer jag tänker på dem desto mer fascinerad blir jag. Gunnel på TV berättade att det tar tid och evighet och mycket tålamod ca 3 år att få upp en planta från ett frö.

Jag grävde upp ett gäng som jag tror är bondpioner mörkt röda till färgen enligt Nena som sett dem i blom, de hade frösått sig utanför staketet. Tänka sig att det tagit många år för de små skotten att hitta upp. Även om bondpioner inte gillar att flyttas på och kan svika blomstringen något eller några år har jag hört, hoppas jag verkligen att de små plantorna tar sig på sina fina nya växtplatser som Pia och jag hittade till dem.

Det doftar mull, och parkens blomster

blunda i salighet, då regnets droppar flöda.

Men liksom trötta synder, tunga, dystra,

osläckligt flammande pioner glöda.

Och medan än som brustna purpurtoner

i svarta mullen lösa blomblad dala,

ensamt och gällt som eviga passioner

pionerna i aftondimman tala.

ur Opus 22, Hugo Alfvén med text av Anders Österling

Dillpioner!

Foto: Hannelotte Kindlund

Tonårspop...

Vem minns väl inte den ostyriga tonåringen från förra årets Idol, Johan Palm?
Han som fortfarande tycktes vara i målbrottet och som sjöng hellre än bra men lyckades som småflicksidol bita sig fast vecka efter vecka. Helt obegripligt för oss med mer vuxen smak. Men den hysterin han skapade i bästa Beatlesstil gick inte att ta att undvika att notera.
Sony kände genast in marknadskrafterna och it-faktorn hos denne yngling och skrev kontrakt med den spinkige men otroligt charmiga singstar!
Nu har redan hans första singel Emma-Lee släppts och även jag sitter och diggar till denna trallvänliga låt helt i Johan Palm stil.
När man sedan tittar på videon kan man inte annat än kalla det för en bra start på dagen!
Heja Johan och massor med lycka till, även om jag inte tror att det kommer att behövas.

Johan Palm - Emma-Lee

Deklarationsmåndag..

Jag borde har skickat dagens tistel till Skatteverket i dag men tror jag nöjer mig att skicka deras blomma i retur !

Deklarationsmåndag, alla sammanställningar har samlats in och bank-id är fixat, jess E-deklaration here I am! Jahapp nu är det bara att knappa in, identifiera sig och sätta sitt kryss i rutan, dvs signera!
Ack icke! Så enkelt är det inte, förra året var det, men det var då det.
Nu har man programmerat och förbättrat tycker man.
Det är konstigt att det alltid ska vara så, först är allting så krångligt att man får panikångest av att bara tänka på att lämna sin självdeklaration, sen kommer de på att om alla lämnar in sin självdeklaration elektronisk måste man ju förenkla procedurerna och göra alla sammanställningar åt folket, så att de bara kan trycka på knappen.
Heureka! Sagt och gjort, svenska folket tar klivet ut i cyberrymden, allt för att få ta del av den förenklade deklarationen ver 2.0 som Skatteverket programerat åt oss. Sverige är äntligen i takt med tiden.
Mormor och farbror Hasse och alla de som envisas med att kalla datorn för datan slår kullerbytta baklänges och hakar på, tom den motsträvigaste hantverkaren, datoranalfabeten låter bli att terrorisera sin bokhållare med deklarationen för det är ju så roligt att trycka på knappen och bli av eh.. problemet.
Allt är enkelt och livet leker, ingen behöver längre lämna in sin deklarationen till deklarationsakuten för att klara av att få ihop den än mindre gå i terapi.
Tom alla vi som har tonvis med förvaltningssammanställningsbilagor att lämna som underlag för hård beskattning bifogar trallande våra K-blanketter i pdf-format som banken och revisorn så snällt har knåpat i hop åt oss.

Sen händer det som är så typiskt! Man programmerar om hela skiten och kallar det för förbättringar! Bort med det enkla bara och vi tvingas in i grottekvarnen igen.
Här finns inte längre möjligheter till enkla filöverföringar inte, det finns faktiskt inga alls, här finns inga ändringsmöjligheter i rutorna heller. Endast ett urval av rutor går att ändra. Jag inser att jag helt enkelt inte kan skicka in min deklaration med mindre än att jag fyller i var eviga post manuellt. Det har jag inte gjort de senaste 9 åren och det tänker jag verkligen inte göra år 2009 heller. Va har vi retirerat tillbaka till medeltiden? ...jag lackar ur ringer upp och skäller ut en stackars trevlig man på verket. Han kan bara beklaga!

Jag plitar mina siffor i rätt rutor på papperarken, bifogar mina K-blanketter klistar med med sur min igen mitt kuvert och tar bilen ner till Skatteverket.
Där nere blir jag nästan full i skratt, för redan på eftermiddagen ringlar kön lång in till verket. Ha…nu har de väl allt bitit sig i svansen med sina förbättringar.
Hoppas att de på verket som får jobba hårt med att sprätta alla kuverten medeltidsåret 2009 gör uppror.
Tänk hur många fler deklarationen de kunde ha fått via cyberrymden istället om de haft en riktigt programerare.

Middag i kvällssolen...

Nu när GI svallet även nått våra breddgrader och alla på Sandhamn blivit näst intill fanatiker i motion och GI mat, har även Lasse och jag böjt oss för grupptrycket. Nu äter vi grönsakerna och vattenmelon/fetaostsallad bland takpannebråte i kvällsolen. Det himelska ramslöksmöret i förgrunden var en jättehit till den grillade oxfilén.

Tipset till smöret har jag fått från systrarna på Gotland. Ramslöken kommer också därifrån. Lucky me som tog med en famn med ramslök från Pias trädgård som jag hackade och frös in för kommande grillningar hihi...

Man vet att våren nått Sandhamn...

...när Björne på verkstan börjar sjösätta båtarna! Men först ska de självklart vårfejas!

Här Uffe L i högsta hugg med högtryckstvätten.

...och värsans uteservering befolkas av sol, vin och cigarrtörstande vänner.

Här några gamla kändisar, Lasse, Sven och Ingvar

...och en ännu äldre kändis, den evigt unge herr Perre H