En gång jag seglar i hamn...

Det är den som förr och fortfarande i folkmun kallas Gotland Runt racet denna vecka. Starten gick i lördags och i söndags men inget av detta märks längre i Sandhamn.

Jag noterade endast denna fina fritidsseglare utanför min strand i går och det fick mig att börja drömma om Engström, Strindberg, Liljefors och Bullerö. Alltså inte om ett hektiskt  offshore race.

ÅF Offshore Race som det numer kallas för att bättre spegla och göra lite skäl för sponsorpengarna åt den som står för fiolerna för så många miljoner kostar arret varje år att den som betalar får rätten att döpa seglingevenmanget efter sig.

Men på KSSS högkvarter i yttersta havsbandet är det lugnt, inte en proffsseglare i sikte, endast några organga funktionärsjackor syns gående på strandpromenaden och hamnen. Signalfärgen är stark men trycket och loggan för KSSS anonym i vitt. Ingen skulle läggs märke till det om man inte visste vad man skulle titta efter.

Så vad ska man säga om den numer insomnade flerhundraåriga regattatraditionen Gotland Runt på Sandhamn? 

Att det räcker med de lite försynta tuten från Skanskobben som signalerar segraren för varje båtklass?

Ja, det kanske räcker med det och den här den här romantiska refrängen att minnas Gotland Runt till!

"En gång jag seglar i hamn, en gång är du i min famn,

En gång berättas min vän sagan om den, som kommer igen

En gång i drömmarnas land, vandrar vi två hand i hand,

en gång min älskling kommer jag hem till dej"

Skickat från min iPhone

Alla glada!

Vad ska man egentligen säga om den här sommaren så här i klimatförändringarnas tid?
Jag samlar mina tankar och försöker sätta ord på hur just jag känner för de för solfattiga dagarna under maj och juni och kommer just inte på något annat än, solfattigt.

Jag försöker att förtränga allt regnande och rejält kyliga dagar och det faktum att det redan går mot mörkare tider då även midsommar redan har passerats.
Det känns lite trist och lite betungande att uttrycka sig om en realitet, det som vi alla rent fysiskt har upplevt på ett negativt sätt.

Ja det där negativt klingande, rent av olycksbådande "att gå mot mörkare tider" tas ofta numer upp av dem som vill peka ut någon som de tycker har en negativ attityd till sin verklighet och jag vill ju inte vara en av dem som blir utpekad.
Nej för vem vill sitta och tänka på att klimatförändringar är något som vi får leva med i större utsträckning från och med redan i dag och inte kunna göra mer än sitt lilla för miljön. Det känns övermäktigt.

Därför försöker jag nu i stället stansa in i mitt minnesarkiv upplevelser under våren och den här delen av sommarn som är ljusa och fina. Tänka på något positivt som t.ex att man numer kan odla vin i Sverige och att Sverige om några år kanske är ett vinland att räkna med, hehe.

Så där ja, man uttrycker sig helt enkelt inte längre i klichéer som "ja nu vänder det och om mindre än sex månader är det jul igen" eller liknande uttryck. Nej för vår tillvaro ska andas positivism alla skall vara glada och om alla anstränger sig bara lite grann så blir det bättre för alla.

Jag hänger en del på Facebook numer då hela bekantskapskretsen hänger där och hela världens händelser sker momentant på Facebook och vill man hålla kontakten hänga med på det som sker i vimlet och världen så sker det först på Facebook, så är det bara.
Jag ser även att positivismtrenden är som en röd tråd genom mångas inlägg. Borta är dryckes och festinläggen och skrytandet om var man är och reser, ja om man inte har det som yrke förstås. Jag har en Fb-vän som jobbar på resebyrå och hennes inlägg om resor är fantastiska och skapar dagdrömmar i alla fall hos mig, dem vill jag inte vars utan.
Nej istället för de ytliga inläggen om bilar och yachter har inläggen på Facebook byts ut mot inlägg om att sprida glädje, om att det det lilla vackra i livet inte kostar pengar och om att äkta medmänsklighet är fint, vi hjälper dem som går igenom svåra tider genom att lyfta fram dem och ge dem uppmärksamhet. Oftast räcker det med den lilla klappen på axeln, för att folk orka vidare.

Människor har på något sätt i takt med storm, hagel och piskregn blivit snällare mot varandra, man vill boosta glädjen i varandra.

Jag träffade en god vän här på Sandhamn som jag lärde känna för mer än 4 år sen den snöfattiga vintern 2008 (svårt att tänka sig en vinter som snöfattig numer) och som jag inte träffat nu på 4 år.
Han bad mig sammanfatta de sista 4 årens händelser på ön.
Oj det blev tomt i mitt huvud! Så mycket har hänt så det var mig övermäktigt, livet är ju helt annat även om det på ytan ser orört ut.
Men efter en natts betänketid kommer jag fram till en sak som sammanfattar de sista åren och även de sista månaderna oavsett om det snöat och varit solfattigt det sista 4 åren till nu.
Det är alla fina möten jag haft med människor, nära och kära, nya och gamla bekantskaper omkring mig.
Jag har haft förmånen att träffa otroligt härliga och fina nya vänner speciellt set senaste året och när jag tänker på det så är det otroligt svårt för många i alla fall i min ålder, snart 50 år att träffa nya människor som man knyter förbund med.
Det lönar sig att vara glad:)

Jag har ett favorit uttryck som jag stulit från en kär väninna som in sin tur snappade upp det från en annan väninnas dotter som vid ett visst givet tillfälle tyckte att stämningen mellan vuxna var obehaglig och utbrast
"Alla Glada!"

Jag har även ett annat uttryck som min L ofta påminner oss om när vi pratar om våra vänner.
Det är en strof ur en sång av Tony Joe White, Lake Placid Blues,
"It's hard to make good friends in a life time".
Var rädd om dem du har så att vänskapen räcker livet ut.

Nä nu är det dags igen!

Kom just på att jag varit så upptagen av att avsluta projekt som bränt blårök alldeles för länge samtidigt som jag i den andra änden har varit upptagen med att forma mitt nya jag, eller ska vi säga återta mitt gamla jag fast i bättre status!
Låter krångligt? men låt säga så här, det har det varit!
Nu är det i alla fall dags för come back med bloggandet.
Det känns som jag har hittat en lucka i tillvaron.
Vad har hänt?
Too long story, men för att dra en jättekort version, jag har gått på utbildning!
Det ingen kunde berätta för mig om mitt fortsatta liv fick jag ta reda på själv.
Lite så har det varit de senaste månaderna.
Mycket givande dock och samtidigt bestämde jag mig att avsluta en del jobb med dålig energi.
För att vara helt ärlig känner jag mig lite stolt för att jag uppnått mina strävanden samtidigt som jag lyckats kanalisera dåliga saker tillbaka dit där de kom i från.

För att citera slutklämmen i gammal John Wayne vits. "He's rough and tough and take no shit from an indian" John Wayne var en råhård, tuggtobaks tuggande cowboy, urkarlarnas urkarl i många gamla 40-tals filmer där han ofta gjorde processen kort mot indianer.

Jag har gjort en hel del andra saker också som krävt både viljestyrka och fokus. Jag har slutat med gluten, socker och annan stärkelse sen fyra månader tillbaka.
Jag lagar mat numera på ett annat sätt och med delvis andra råvaror.
Jag har inte slutat att baka heller även om råvarorna även här har bytts ut.
Den lilla på bilden är inte riktigt vad man tro.
Jo visst är det Kärleksmums men inte vilken Kärleksmums som helst, den innehåller nämligen inga snabba kolhydrater alls, dvs den innehåller inget vetemjöl eller vitt socker. Inte heller lime yoghurten. Jordgubbarna jo men det är försumbart i sammanhanget.
Kakan är gjord på kokosnötsmjöl, ägg, råkakao och smör. Toppingen av smörkräm på Philadelphia ost, smör och råkakao.
Sötningsmedlet jag använt är ett fermenterat växtsocker som heter erytherin med varumärket Suckrin. Det är helt naturligt och helt fritt från kolhydrater.
Skillnaden mellan denna kaka och en traditionell sockrig vetekaka är att man blir rätt mätt på en endaste bit.
Ja det förstås, smaken är ju något som skiljer.
Den som inte är sockeravvänjd tycker nog att den inte är söt nog, men det går lätt att ändra söthetshalten om man vill genom att öka mängden naturligt sötningsmedel, suckrin eller stevia.
Rent chokladmässigt lever den dock fullt upp till en suverän Kärleksmums.
Även om jag gillar söthetsgraden och chokladstrykan på denna kaka kommer jag ändå att ändra kokboksförfattarinnas recept.
Nästa gång jag bakar den kommer jag att baka den på olja för saftighetens skull för ju större mängd kakao man använder desto mer torkar den ur slutprodukten.
Man måste äta hela kakan genast för annars torkar den ihop och problemet nu är att det orkar man inte även om det rent kolhydratmässigt är okej:)

Rustar för våren

Det är inte utan att det börjar spritta i kroppen av inspiration när solen värmer upp tillvaron och fåglarna börjar kvittra i stämmor.
Jag har börjat lite rusta upp mig själv innifrån och utanpå samt lite vårkänsla i hemmen.
I helgen hade vi grundlig vårstädning i huset i Sörmland, allt gammalt damm rensades bort, krukor och ljuslyktor utomhus diskades ur och vårlökar, påskliljor, pärlhyacinter och ranunklar planterades i uterummet.
Vilken tur att jag tog ner julstjärnan i sovrumsfönstret härom veckan, även om den var mysig så hade det inte känts bra att ha den hängande i vårsolen. Fast jag noterar att flera i stan inte ännu hunnit få undan sina kransar från dörrarna. Vi blev nog alla lite tagna på sängen av den plötsliga våren.
Jag har även rustat med ny kosthålling för våren, no more julskinka här inte. Nu är det medelhavs-Lchf som gäller. Kolla in Cathrine Schücks, Lchf för tjejer-på medelhavsvis!
Igår blev det lunch på altan efter städningen, zucchinilassange med mozzarella, så gott. Ett tips är att ha färdiggjord köttfärssås i frysen, då tar lunch inte så lång tid att göra.
Jag har för våren ocksp försett mig med flera nya fräscha och lysande armband från Stockholm Perla. Här med flera rader enkla pärlor i korallfärger med söta fjärils- och ikonberlocker.
Jag har även köpt en otroligt fin, bred och lång scarf från A fortythree, i vårfin röttorgange tunn mjuk bomull, den i bakgrunden som min handled vilar på.
Scarfen går också att använda som sarong till sommaren, urbra!
Armbanden och scarfen kommer förstås från Systrarna i Handelshuset i Saltsjöbaden:)
Fast det är klart lite bakslag för våren får man räkna med, nu på morgonen var det -12 även när solen sken.

Happy hydration

Foto: Catherina Lillimägi

Här om dagen hamnade jag i ett tillstånd som sällan inträffar nuförtiden, likt ett barn som i 2-3 årsåldern lär sig att hoppa jämfota och uttala tvåordsmeningar.
Mina ord var: Vill ha, vill ha!
Det inträffade när jag började fingra på den ännu inte uppackade försändelsen med nya hudvårdsprodukter till Systrarna i Handelshuset i Saltsjöbaden från Love & Toast!
Visst, visst hade jag veckan innan fått prova handkrämen "Sugar grapefruit" som ägarinnan hade fått som prov!
Det blev omedelbar förtjusning! Först var det doften som förförde men sedan när jag började läsa innehållsförteckningen övergick förförelsen till ren kärlek.
Inga parabener, fthalater, petroleum el mineraloljor, retinol, propylene glykol, sulfater eller syntetiska färgämnen.
Däremot fantastiska naturliga oljor, shea smör, bivax och underbara lätta dofter med fantasifulla och humörhöjande namn.
Vad sägs t.ex om Gin Blossom, Pomme Poivre, Persimmon Plum, Mandarin Tea och Paper Flower?
Lika så har man satsat glädje i själva förpackningarna också. Bara att få öppna en förpackning handkräm blir i alla fall jag glad ända in i själen.
Krämerna, även body butter är lätta i konsistens och lätta att smörja in och lättabsorberade.
Priset är också något som som är fantastiskt, inget utom parfymerna kostar över 100kr. Parfymen kostar 299kr men de finns i miniförpackning att ha med i handväskan för 99kr också.
Produkterna kommer från USA, det är kanske det enda minuset, att produkterna inte ur transport hänseende är klimatsmarta.
Men i övrigt tummen upp, nu finns inga skäl eller hinder kvar för att "Go nuts about organics'
Här kan man botanisera från mellan duschkräm till läppglans. Saknar kanske en härlig ekologisk shampoo som jag vet finns i varumärkets sortiment.
I'm in Love & Toast!

Ja vad ska man säga?

Efter sju veckors återhållsamt matintag, de sista fyra veckor med riktigt asketisk diet känns denna uppmaning på etiketten på mitt morgonte som en den enda sanningen.
Som sista uppmuntran innan målgång.
För visst har disciplinen härjat som ett dagligt uttalat mantra i mitt medvetandet de senast sju veckorna annat kan jag inte säga.
För vem blir glad på ett äpple till frukost i en hel månad?
Varken kul eller lätt har det varit att avstå från allt som jag tycker om och vara återhållsam med maten, att motionera innan frukost, att endast få halverade måltider och suga på en tandpetare till dessert när kärestan mumsar på semlor.

Men att avstå från socker, stärkelse, mejeriprodukter, fett och alkohol, att äta endast ekologiska grönsaker och ekologiskt protein, fisk, kyckling och nötkött har givit resultat.
Efter 4 veckor har alla krämpor försvunnit, ingen ledvärk, huvudvärk eller ryggvärk. Energin är tillbaka, sömnen bättre och tankarna klarare och skarpare än på länge.

Egentligen räcker att köra en detox på 10 dagar för att avgifta en försurad kropp men om man vill få en väsentlig viktminskning så är uthållighet och tålamod lösningen.
Därav kuren på fyra veckor.
Faktum är också att jag slutade äta bröd och socker redan den 9 januari.

Det har gått bra för mig, jag mår toppen och har förlorat närmare 9kg.
Fredag denna vecka får bli min sista detoxdag.
Efter det hoppas jag att jag mentalt förberedd att byta matvanor och anta en ny diet, min variant av LCHF.
Jag har redan förberett mitt nya sundare liv med 5 nya kokböcker om LCHF, rawfood och grönsaker.

Med det sagt om sundare kosthålling är min målsättning inte att jag ska leva på trist mat utan några ljuspunkter, men det kanske få bli nya ljuspunkter.
Återkommer i ämnet!

Äppelresonemang

Lagen om avtagande marginalnytta kallas den nationalekonomiska lag som gör gällande att marginalnytta avtar. Med andra ord, ju fler enheter av en vara som man konsumerar desto mindre nytta har man av en ytterligare enhet.

Ett exempel på en situation med avtagande marginalnytta är ätandet av äpplen. Det första äpplet smakar mycket bra och skänker stor tillfredsställelse. Det andra äpplet är också gott men inte i lika hög grad som det första. Efter två äpplen är man troligtvis trött på att äta äpplen och ett ytterligare äpple skänker inte särskilt stor tillfredsställelse.

Källa: Wikipedia

Säga vad man vill om äpplen men det är få frukter, kanske ingen som i långa loppet slår äpplet.

I vår familj äter vi mycket äpplen, mest under hösten då vi fullkomligt frossar i svenska äpplen. Har vi inte tillgång i egen trädgård eller till någon annans trädgård tar vi oss till en lokal äppelodlare som bedriver självplock. Sen kokar vi eget mos, fryser in skivor till pajer, bakar pajer så mycket  vi orkar och sparar så länge det går, oftast långt i januari.

Just nu finns jättegoda lokalodlade vinteräpplen i butikerna i hela Sverige (hoppas jag, hittar dem i alla fall i Sörmland och Stockholmstrakten) som jag gärna premierar. Här några jättesaftiga och söta Elise.

Annars är min favorit det sörmländska oljeäpplet men det håller tyvärr inte hela vintern.

Här lite Aftonbladet Hälsa-fakta om äpplets nytta:

  Innehåller vattenlösliga fibrer, vitaminer och mineraler.

  Innehåller vätska.

  Ökar mättnadskänslan.

  Underlättar matsmältningen och transporten i tarmen.

  Minskar sötsuget och ger ett jämnare blodsocker än vanligt godis.

  Är lätta att bära med sig.

  Ger minskad nivå av LDL, det onda kolesterolet.

  Innehåller pektin som smörjer tarmen, hjälper till vid nedbrytningen av slaggproduk- ter och förhindrar kolesterolinlagring i blodkärlens väggar.

Publicerade vetenskapliga studier har visat att äpplen innehåller ämnen som bland annat kan minska risken för cancer, stroke och hjärt- kärl-sjukdomar.

Så gott folk, fortsatt ät äpplen för hälsa även om marginalnyttan avtar!

Skickat från min iPhone

Längtar till våren

I går plundrade jag en trädgårdshandel på utomhuskrukor och fyllde hela bilen, ja det blev faktiskt två turer. Det blev koboltblå stora keramikkrukor som jag tänkte plantera blodröda pelargoner i och ställa vid vägkanten ute på Sandön, en 1,20 hög cylinder i fiberclaykruka i betongfärg att ha på altan, ett set låga betongkrukor formade att ha t.ex begonior i, kul kruka i betong som ser ut som ett väderbitet krus från antiken som jag tänkte ha påskliljor, pärlhyacinter och primula i.

Till altanen i Eskilstuna blev det stora svarta krukor som skall få härbärgera rosor till sommaren, några fina rosa rabattrosor. Jag har inte bestämt vilka ännu.
Vidare fyllde jag korgen med, kratta, sekatör, uppluckrare, ogräsplockare,spade, handskar och en hållare till dem att ha på höften.

Åh vad jag längtar till våren...
Jag längtar efter att få fortsätta på min surjordsrabatt, plantera ett par vresrosor i den och se hur min syrenhortensia som jag köpte i höstas har rotat sig.

Men men nu mer än någonsin ligger snön djup, det snöade 15 cm i tisdags så till vidare får jag nöja mig med dessa fina rosor jag köpte här om dagen till min käresta på Alla Hjärtans Dag.

I go Clean

Jag kan bara inte låta bli att gilla det här varumärket, Clean!
Så genialt! Parfymer som doftar tvål, rena lakan, varm bomull, sommar regn och så vidare.
Dofterna får alla sinnena att "go bananas" och man fullkomligt virvlar runt bland vita lakan som fladdrar i vinden, flyger över bomullsfält för att sedan sitta stilla och meditera.
Min favorit sedan, ja när dofterna kom till Sverige, tror det var 5-6 år sen är Fresh Laudry.
Den bland andra Clean-dofter tog Systrarna i Handelshuset in då i tidernas begynnelse och folk vallfärdade dit för att komma över en flaska.
I början fanns dofter som Provence, den fick en att driva omkring bland lavendelfälten i extas.
Jag är inte säker på om den längre finns att få tag på i Sverige.

I mellandagarna hamnade jag på Åhléns Citys stora parfymrea. Det var verkligen en doftfest, allt från DKNYs populära Delicious-parfymer, Lancome, Burburry, Paul Smith till Clean-serien.

Jag fastnade för Cleans Simply Soap eau de parfym och Warm Cotton body lotion, den var till min stora förtjusning också var parabenfri.
Priserna var också väldigt bra, 299kr för 60ml parfym och 129kr för body lotion.
Normalt kostar 60ml 799kr i butik om man inte kan komma över dem på taxfree.
Jag har några andra favoriter i badrumskåpen. Den lila flaskan Harmony, fick jag som gåva från Systrarna i Handelshuset för något tag sedan. Den gula flaskan Fresh Summer har jag köpt två gånger jättebilligt på NKs stora parfymrea som alltid börjar i januari.
Nåväl, det kanske räcker så, nu har jag så jag kan "go Clean" hela året.

Något litet extra

Så här i början av året har man egentligen inte någon lust, (i alla fall
inte jag) att detaljplanera alla budgetar och tekniska planer eller
årsmöten och omröstningar utan bara i drömmande penseldrag rita upp
några solar för det egna höga nöjet lite här och där i kalendern.
Varför inte en vinresa till Italien i vår, en shopping och matresa till Paris eller
London, en solresa till Krabi i höst.
Vinters snöresor är redan inringade i mars och april så de datumen är bara att markera med
överstrykningspennan.
Under tiden kan man roa sig med lite trevliga restaurantbesök och goda stunder i köket.
Idag blev det som planerat Pots de crème au chocolat.
En riktigt höjdarvariant av crème bruléen.
En dessert som har sitt ursprung från en fransk klassiker, Restaurant & Boulangerie Balthazar i  Soho, Spring. St i New York som jag besökt några gånger. Dock har jag inte ätit denna dessert
vad jag vet.
Vi åt den ikväll med grädde och hallon, galet gott, men det går lika bra att "bränna"
av den som en vanlig brulée om man känner för det.

Pots de crème au chocolat
Antal portioner: 12
Ingredienser

2 dl mjölk, 3 %
3.5 dl vispgrädde
0.75 dl strösocker
1 st färsk vaniljstång
200 g Valrhona choklad 60 % (Manjari)
6 st äggulor, ekologiskaGör så här


1. Sätt ugnen på 100 grader.
2. Koka upp mjölk, vispgrädde, strösocker med frön från en urskrapad vaniljstång.
3. Ta av från värmen.
4. Hacka chokladen och smält ner den i den varma gräddmjölken.
5. Separera äggulorna från äggvitorna.
6. Vispa sönder äggulorna och vispa ner chokladsmeten i gulorna (i en fin stråle) under vispning.
7. Fyll espressokoppar med chokladsmeten och ställ dem i en ugnsform.
8. Fyll ugnsformen med ljummet vatten upp till hälften av kopparna.
9. Grädda chokladkopparna i mitten av ugnen i cirka 1,5 timme. Smeten ska dallra lite när man skakar på koppen.
10. Låt dem svalna i rumstemperatur och låt dem sedan bli helt kylda.
11. Servera dem kalla med lite lättvispad grädde och färska bär.


Jag hade ingen Valhorna, Manjari, men väl en ekologisk Mascao 72% med en gnutta apelsin som jag blande  med en 60% Lindt som blev väldigt lyckad.

Trettondagen

Nu är både jul och nyår överstökade och den sista av de tre stora högtiderna likaså, trettondagen.
De trötta sillarna som fortfarande simmar omkring i kylskåpet får simma i väg till bättre jaktmarker för nu byter vi menyn helt i vårt kök.
Det blir mesta dels medelhavsmat ett tag framöver.
Vi firade trettondagen som var en rätt kylig dag med en promenad i skogen och ett bubbelbad i hemmaspat. Till middag hade vi planerat något extra fast egentligen inte något extravagant, utan något enkelt, rustikt och lättlagat men som upplevs som något extra och storstilat.
Vi vår trettondagsmiddag blev skaldjur och tonfisk. En moules mariniere, efterföljd av färsk krabba för att avslutas med en halstrad färsk tonfisk. Till tonfisken en koriandersmakande asiatisk nudelsallad och ett gott vitt vin. Lasses favorit till skaldjur är en Petit Chablis, så då fick det bli det.
Förra året vi denna tid fick jag för mig att jag skulle tillverka en perfekt chocolat fondant, så det blev samma dessert varje en gång i veckan under x-antal veckor under vintern.
Jag skulle gärna fortsätta på den traditionen men jag tror att jag i år skall ta upp crème brûléen på menyn igen. Det var några år sen.
I år skall jag satsa på en variant som jag snappade upp ur "Leila bakar i Frankrike", Pots de crème au chocolat.
Vi får se hur det blir.

Låt stjärnorna visa vägen

Det nya året ligger framför oss som en oskriven bok. Förhoppningar,
visioner, afirmationer blandat med diverse livsord om vad var och en
vill uppnå under det nya året radas upp i strida strömmar på mina
vänners Facebook-sidor.
Någon lade upp en artikel om att man kanske ska hålla sina
nyårslöften för sig själv för då blir det lättare att infria
dem, allt enligt en snart 100 årig forskning på folks olika
förverkligande.

Jag för min del lade redan för ett halvt år sedan upp mitt mål för
2012 och berättade om det.
Som för att stödja forskningen konstaterar jag redan nu, dvs den 4de
januari att det inte kommer bli som jag planerade.
Så just vet jag inte om jag med en dåres envishet ska fortsätta bana
väg för min idé eller om jag nu helt enkelt ska låta stjärnorna
visa vägen?

En sak som jag faktiskt funderat på är att i år återuppta det
franska språket. Ja som hobby!
Men det kanske jag borde ha behållit också det för mig själv och
plötsligt bara dykt upp fransktalande:)
Här också några bilder från den allra sista dagen på 2011.
Året avslutades något frusen i blek sol som jag tycker representerar
vår något frusna tillvaro där delar av världens ekonomiska och
demokratiska kriser blåst så kalla vindar att de har fått resten av
världen att rysa till och dra åt skärpet på kappan lite hårdare.
Men ändå inte fått oss att tappa hoppet utan istället ta tillvara
på ljuset även den är sparsam och svag.
För att avsluta 2011, inte i en solnedgång utan i en gryende sol!

Ett nytt år har inletts...

Jag sitter fortfarande och känner in nådens år 2012. Lite trögt går att ta in att vi faktiskt är inne på vårt tolfte år i detta decennium. Vart tog all tid vägen?
I går såg vi på TV ett program om 10 i Topp, dvs musiklistan som presenterades i radio under 60-70-talet och lades så småningom ner när vänstervindarna blåste som starktast i vårt land. Ingen kommersiell musik skulle egentligen marknadsföras hette det då.
Lika obegripligt långt bort från vår tillvaro känns kommunittiden som att jag själv var tonåring redan på 70 talet. Oh my oh my!

Så här medelålders på 2010-talet sitter jag läser Tranströmmer under tidiga morgontimmar och låter stilla året börja. Bortjobbade är de stressiga måndag mornarna då man var tvungen att samla krafterna för ett nytt år efter de hisnande nyårsfirandena som var tradition varje nyårsafton.
Nuförtiden är det en gourmetmiddag som tar två dagar att laga och hela kvällen att äta, allra helst med några goda vänner. I år var vi hemma hos oss på ön och det var gott, lugnt, långt och fulländat, precis så som en riktigt bra nyårsnatt skall vara enligt mig.
Nuförtiden laddar jag helt annorlunda för det nya året och tar det alltså lugnt, läser dikter och dricker te innan dagens arbete så småningom inleds.

Tranströmmer lärde jag mig älska för ca 20 år sedan och då hade han redan verkat i en hel livstid. Men som alltid med hans dikter så är de alltid aktuella, för var och en att upptäcka och älska närhelst tiden känns rätt. Här något "aktuellt" och tänkvärt ur min Tranströmmer favorit, "Galleriet" ur "Sanningsbarrären" från 1978.
Dikten är inte i sin helhet, jag har plockat vissa delar ur den.

Välkommen till de autentiska gallerierna

Välkommen till de autentiska galärerna

De autentiska gallren

Karatepojken som slog en människa lam

drömmer fortfarande om snabba vinster.

Den där kvinnan köper och köper saker

för att kasta i gapet på tomrummen

som smyger bakom henne.

Herr X vågar inte lämna sin våning.
Ett mörkt staket av mångtydiga männiksor

står mellan honom

och den ständigt bortrullande horisonten.

Han som försökte ropa under vattnet

och världens kalla massa trängde in

genom näsa och mun.

I karriären rör vi oss stelt steg för steg

som i ett no-spel

med masker, skrikande sång: Jag , det är Jag!

Den som slogs ut

representerades av en hoprullad filt.

Hör samhällets mekaniska självförbråelser

stora fläktens röst

som den konstgjorda blåsten i gruvgångarna

sexhundra meter nere.

Ofta måste jag stå alldeles orörlig.

Jag är knivkastarens partner på cirkus!

Frågor jag slängt i från mig raseri

kommer vinanade tillbaka.

Ofta måste jag tiga. Frivilligt!

Därför att "sista ordet" sägs gång på gång.

Därför att goddag och adjö...

Därför att den dag som idag är...

Jag tänder ljus som enligt mitt Feng Shiu-tänkande skall vara två om sovrummet råkar vara placerat i utrymmet för kärleken. Det skall förresten vara två av allt som symboliserar liv, därav de två murgrönorna.
Jag tar allra helst mitt te i sängen med något bra att läsa efter att ha tittat på nyheterna.
Just nu har mitt gröna Morgon Jasmin-te, små trevliga budskap på etiketterna. Idag: "Where ever you go, go with all your heart" och "If we can cry together, we can laugh together."