husväggen till ett rött hus vid stranden.
Kanske är det så att om man trivs så känns luften lättare att
andas, kanske är det helt enkelt så att luften har mer syre som ger
oss inre balans. För även om vintern ännu håller oss i ett isgrepp.
Naturen är bokstavligen inbäddad i ett hårt lager av klar-is.
Vackert att skåda som bärnstensmycken men livsfarligt.
Många lockas ut i till ytterskärgården i hopp om att njuta av
promenader på vackra vintervägar men ack bara för att upptäcka att
det enda som grusats är just den romantiska upplevelsen av en vacker
februaridag. Från denna ö avgår mer än ett ambulansflyg om dagen
just nu.
Även om vår vägförening gör allt för att underlätta för boende
och besökande genom noggrann plogning och sandning är det svårt att
kämpa emot naturen som skiftar väderlek från timme till timme, ena
timmen blidväder och regn nästa timme fryser allt till is.
Vi som bor längst bort på ön gör bäst i att hålla oss på
gårdsplanen, där eventuella benbrott kan minimeras. Jag minns
fortfarande förra februari som nämnde skribent lämnade ön medelst
stöttande kryckor. Ankeln värker fortfarande vid blotta tanken på is.
Det gör det oss inte något heller att vara hemma även om solen inte
visar sig mer än på morgonen och sen eftermiddag, då den lyser upp
Korsö och Grönskär som vacker kontrast till isen som ligger som
pansar över hela tomten.
Men vi tar det hela med ro, kaffe, bulle,några lyxiga praliner och en
värmande cognac och vi mår som bäst.
0 comments:
Skicka en kommentar