Det är den som förr och fortfarande i folkmun kallas Gotland Runt racet denna vecka. Starten gick i lördags och i söndags men inget av detta märks längre i Sandhamn.
Jag noterade endast denna fina fritidsseglare utanför min strand i går och det fick mig att börja drömma om Engström, Strindberg, Liljefors och Bullerö. Alltså inte om ett hektiskt offshore race.
ÅF Offshore Race som det numer kallas för att bättre spegla och göra lite skäl för sponsorpengarna åt den som står för fiolerna för så många miljoner kostar arret varje år att den som betalar får rätten att döpa seglingevenmanget efter sig.
Men på KSSS högkvarter i yttersta havsbandet är det lugnt, inte en proffsseglare i sikte, endast några organga funktionärsjackor syns gående på strandpromenaden och hamnen. Signalfärgen är stark men trycket och loggan för KSSS anonym i vitt. Ingen skulle läggs märke till det om man inte visste vad man skulle titta efter.
Så vad ska man säga om den numer insomnade flerhundraåriga regattatraditionen Gotland Runt på Sandhamn?
Att det räcker med de lite försynta tuten från Skanskobben som signalerar segraren för varje båtklass?
Ja, det kanske räcker med det och den här den här romantiska refrängen att minnas Gotland Runt till!
"En gång jag seglar i hamn, en gång är du i min famn,
En gång berättas min vän sagan om den, som kommer igen
En gång i drömmarnas land, vandrar vi två hand i hand,
en gång min älskling kommer jag hem till dej"
Skickat från min iPhone