Lunch hos Ulla W idag...

Har man inte tur som en tok som blir utbjuden på lunch på favoritkrogen Ulla W på Djurgården så säg?

För den som inte vet det eller varit där på länge eller kanske ens någonsin håller värdshuset att byta skepnad, uppgradera sig lite som de säger sjäva.

Inte för att jag tycker det krävdes någon uppgradering, det var helt perfekt som det var men det är klart stället är populärt och fler och fler hittar dit så det behövs plats för fler.

Köket, matsalen och uteserveringen har alla fått sig en rejäl ansiktslyftning men kanske är det vår nya matsal som drar flest ögon till sig. Här är högt i tak och glasväggarna gör upplevelsen av vårt vackra Djurgården ännu mer påtaglig för våra gäster. Hantverkets sköna konst gör sig väl påmint i den klassiska vita inredningen och det mjuka mörka golvet. En brasa sprakar varm liksom restaurangens hjärta, köket - vilket man sitter nästan helt intill i denna nya del av Ulla.

Som sagt jag tycker inte att det behövdes någon uppgradering, det är den gamla uteserveringen som nu glasats in och målats i vitt med en varm brasa av doftande björkved i salen.
Jag sitter dock fortfarande hellre i den gamla delen med små kammare med heltäckningsmatta och stoppade stolar i herrgårdsstil, det är en del av Ulla Winblads själ för mig.
Likaså har man nu ett nytt lunchkoncept, Ulla Express. Ett lite snabbare, lite enklare och mer effektivt sätt att avnjuta husmanskost, som de säger själva.

Expresslunchen serveras i den nya matsalen där man väljer mellan två rätter för  95 kr. Till dessa ingår salladsbuffé, bröd och bordsdryck.
Man serverar även traditionell danskt smörrebröd.
Jag vet inte riktigt om det den nya matsalen eller expresslunchen är något för mig, jag går till Ulla Winbladh för långlunch i lugn och ombonad miljö för att slippa stress och stressade människor. Det är det som är själva grejen med Ulla Winbladh för mig.

Hursom, uppgraderat eller inte jag älskar danskt smörrebröd och välkomnar det varmt, hoppas bara jag kan få det inburet till den gamla delen. Det tror jag för hos Ulla W sitter inget fast och nu finns valfriheten för alla  att välja sitt koncept och det borgar för, hoppas jag,  fortsatta nya sköna upplevelser hos Ulla Winbladh.

Min fantastiska lunch idag:

Halstrad havsabborre och pilgrimsmussla med skaldjursbuljong, inkokta grönsaker och blodgrape, till det en härlig Chablis Vieilles Vignes (nr 5595)

Årets hjärtligaste dag

Kreativiteten för allt hjärtformat har inga gränsar idag. Kanske är
denna den dag på året då det förekommer flest hjärtan i alla former under, kanske tom fler än vad som kommer att förekomma under det kommande prinsessbröllopet i sommar.
Vad vet jag?
Personligen passar jag på att dra runt på stan och titta på allt
hjärtformat och sniffa runt bland alla dyrbara dofter. Jag noterar
uppgivet att kärlek kostar en dryg slant idag.
Vill man köpa sin kärestas gunst med t.ex Aqua di Parma parfym får man punga ut lite mer
än 900kr.
Jag suckar och min kloka väninna inflikar att det är kärleken till
parfymen som kostar, kärlek mellan människor kan inte köpas för
alla pengar i världen.
Kommer att tänka på en text i en sång av Bonnie Raitt...I can't make you love
me if you don't. You can´t make your heart feel something you won´t...
...men jag hoppas att Du kan.
Önskar mycket kärlek och värme till alla i dag.

Barnasinne

Vi är i Kungsan, det är fullproppat med barn, ändå väljer denna grupp att spexa för oss.
Kanske har jag barnasinnet kvar trots allt.
Jag känner mig hedrad!

Skickat från min iPhone

Det kanske kan räcka nu va´

När ska det sluta snöa egentligen?

Hissat..

Med tanke på den gångna veckans hissdebatt som spridit hisskräck hos många kan det vara på sin plats med lite hisshumör.

Detta fick jag av min bror idag..så varsågoda folks!

Sugen...

Foton: Schnauziheros.com

I går surfade jag planlöst omkring och hamnade till sist på min favoritsite, Schnauzi-Hero´s hemsida.
Kenneln som ägs av Maria Landergård där min Kelly blev född för snart 11 år sen.
Man blir så sugen när man ser bilder av dvärgschnauzervalpar.
Marias beskrivning på  en dvärgschnauzer passar perfekt in på Kelly:

För mig är det viktigt att dvärgschnauzern är en substansfull, kort och kompakt individ med naturlig elegans och med den karaktäristiska utstrålning som en dvärgschnauzer skall ha av mod, balans och integritet förenat med godmodig vaksamhet, med andra ord det som kallas för ”schnauzeruttryck”.

Nu är inte Kelly något utställningsexemplar på långa vägar men det var Kellys mamma, Victory van de Havenstad, Victoria

Om Victoria på Schauzi-Hero´s hemsida:

Hon kom med tiden att bli Internationell Champion. Trots sin skönhet och sina framgångar på utställning var det trots allt i valplådan som Victoria trivdes bäst och hon var en helt fantastisk ”urhund” och mamma som tog hand om både sina egna och andras valpar.

Kelly fått några egna valpar då hon inte dög för avel, hon har ett litet magbråck men som matte är jag övertygad om att Kelly också hade blivit en bra hundmamma för hon är verkligen en "urhund".

Perfekta och snygga Victoria.

Kanske inte så perfekta men väl så gulliga och charmiga avkomman Kelly

Hjärtformat...

På söndag är det Alla Hjärtans Dag, St Valentine´s Day en dag dedikerad för kärlek och tillgivenhet, blommor och praliner och allt som är hjärtformat och naturligtvis "Valentines", de där fina handskrivna hjärtkorten på som man skickar till de man tycker om.

Nu för tiden skickar folk mest Valentine-mms, fast det är ju inte illa det heller, man blir lika glad även om inte den fysiska brevlådan precis bångar av hjärtekort.

Även om många säger att alla hjärtans dag ett löjligt sätt för handlarna att bara tjäna extra pengar, precis som det amerikanska påfundet Halloween så tycker i alla fall jag att alla hjärtans dagen är en ypperlig dag att festa till livet lite, fira kärleken med små gåvor eller överraskningar till varandra som ingen blir precis ledsen av. Många pojkvänner och äkta män är ena fenor på att svänga till en härlig romantisk överraskning för sina kärestor.

Jag själv har nog alltid valt fel män, de oromantiska, som viftat undan alla hjärtans dagen som en parentes i slentrianen, usch så trist.

Nu påstår jag inte att jag har en sådan trökmåns idag för jag har redan blivit lovad en sjusärdeles middag på söndag. Det ska bli så spännande, speciellt när han är så flink bland grytorna.

Här är några toksäkrta tips till den som känner sig lite handfallen inför söndagen och inte vill riskera dålig stämning genom att servera en kärleksmiddag bestående av korv och makaroner.

Strunta i mms:en till din käresta, ett riktigt handskrivet kort sitter som en smäck eller ännu hellre en kärleksdikt. Kan man inte dikta själv finns det tusen och en kärleksdikter på nätet att "låna".

En fin eller flera fina röda rosor säger en flicka aldrig nej till, kanske inte en man heller.

Det behöver som sagt inte vara överdådigt, det enkla och lilla funkar bäst. Det behöver bara vara som en fysisk form av en tanke som t.ex några genomtänkta praliner.

Själv är jag mest förtjust i de där geleiga och sockriga hjärtan som man alltid föräter sig på. Kanske är det inte helt nyttiga men det kan man kanske bortse på söndag. Så fram med dem bara, inte skämmas det finns fler än jag som älskar dem.

Eller varför helt enkelt inte bara gå på bio och se St Valentine´s Day, en romatisk komedi med Jessica Alba, Jesscia Biel, Ashton Kutcher, Ann Hathaway och ja resten av Hollywood-eliten verkar också vara med i den. Den är säkert jättekul och romatisk, precis perfekt för en hjärtformad dag.

Sjäv ska jag pyssla lite Valentine´s inför söndagen, kanske dimper det ner en amor från skyn hos någon, man kan aldrig veta säkert!

Puss!

Dog walk...

När det bara är ett par minusgrader känns tillvaron bra och att få vara ute i skogen och gå på mjuk snö när det fortfarande är ljust ute är perfekt.

I dag promenerade vi med våra hundar vid kl 16, tog en fika ur medhavd termos, hur underbart är inte det på en skala?

Springer spanieln Chess har hittat något spännade på den plogade skogsvägen. En väg där det inte finns några hus.

En maffig vägg med grenar från avverkat virke på tork skogen. Grenarna flisas sen upp och eldas upp i de kommunala värmeverken.

Detta är en av anledningarna till att markägaren har plogat vägen samt för att jägarna ska kunna bedriva viltvård, dvs kunna köra ut mat till vilda djuren.

Längs stigar i skogen kan man enkelt se vilken väg vildsvinen tar sig fram till foderställena. Svinens relativt korta ben gör att bukarna skårar i snön och man får lust att följa stigarna för att se var de kan tänkas hålla hus men såklart gjorde vi inte det. Vi ville inte orsaka mer stress för dem än vi redan gjort med vår blotta närvaro på vägen.

När man ser snötäcket i skogen är det lätt att förstå att de vilda djuren inte bara har svårt att ta sig fram, de har även svårt att hitta mat.

Sandhamn live...

Så här soligt och fint är det på Sandhamn denna eftermiddag!

Det är februari och det börjar vankas sportlov och detta innebär inte bara ljusare och längre dagar utan även gladare dagar.
Man kan förhoppningsvis ta sig på lättare kläder och vara ute längre stunder.

Sandhamn är ett fantastiskt ställe att fira sitt soprtlov på, dvs om man inte har så stora krav på utomhusaktiviteter som utförsåkning för det lär bli svårt på vår ö. Men man kan alltid ta chansen och dra nedför  backen i grustaget.
Jag har inte kollat men pulkaåkning i grustaget utan att riskera liv och lem kanske fungerar nu när det är så mycket snö på ön.
Skidskoåkning skulle jag också avråda i från då isarna knappt är något som ens svanarna klarar av.
Annars rekommenderar jag skidåkning på ön, speciellt på min tomt.
Det sista var menat som ett skämt men om jag gillade det eller inte, den gånga helgen har det varit busslaster med skidåkare på min tomt.

Det ogenerade skidåkanadet tror jag härrör sig från den pågående diskussion/strid om folks rätt att gå över strandtomter.
I helgen badade Lasse och jag bastu i den nya bastun och en härlig snövall utanför hägrade. Lasse skulle precis kasta sig i snövallen när två skidåkare dyker upp i det dragna skidspåret på tomten. Med svansen mellan benen ilar han in bastun in och jag blir spydigt bemött om hennes rätt att gästa min tomt och praktiskt taget spottad på när jag ber kvinnan att ta ett spår längs stranden.
Hon ansåg att min förmodade strandtomt var belagt med allemansrätt och därmed skulle jag med glädje upplåta den till henne och alla andra utöva sina fritidsaktiviteter på.
Nu är det bara så att "min" strand, som för övrigt är väl tilltagen för alla som vill strosa där ägs av vår förening och där får alla vistas hur mycket de vill men min tomt är helt och hållet privat utan allemansrätt för där kan man inte vistas utom syn och hör håll, dvs utan att störa men i den pågående stridens hetta bryr man sig inte om att ta reda på sådana petitesser. Strandtomt som strandtomt och då får man faktiskt använda hela tomten.
Jag vet inte vad jag ska tycka om folks dumhet?

I nuläget kan jag bara hoppas att denna strandstrid snart får ett slut och vi alla kan skaka hand och vi vid stränderna kan börja trivas med att sitta på altanerna igen utan oväntade besök. (Har dock alltid Gevalia hemma ifall det kommer någon oväntad och trevlig på besök)

Under tiden, medan vi väntar på att alla ska bli sams igen, välkomnar jag alla sportlovsfirare att skida på ön . Det finns hur mycket plats som helst att skida på utan att man skidar på varandra.

För alla som inte kan vara på Sandhamn och njuta en dag som denna, kolla in ön på webcamen:
Sandhamn WebCam

Vårkänslor

Vårazaleorna är här och man kan inte annat än att känna sig
lycklig.

Idag

Trouvillebilder...

Undrar hur kallt det är i vattnet? Iskallt?

Stenstranden i ljus.

Det var ingen idé att gå ut där för även om det inte syns på bilden räckte snön upp till knäna.

Korsö badande i sol.

Stränderna var tacksamt promnadbara med endast lite snö när man väl hade vadat sig genom all snön som låg på land.

Jag är glad att jag inte bor på Korsövägen, plogen har haft det jobbigt att ta sig fram här, inte kul att bli insnöad här.

Vackert är det även om det är mycket snö.

Av den underbara sanden fanns inte ett spår endast ett jättetäcke av krispig vitbeige maräng som kraschade under stövlarna och enorma iskristyrvallar som kantade hela stora Trouvillestranden.

Naturen regerar

Det är andlöst vackert ute på ön denna vinter, men man kan ändå inte låta bli att förfasas lite grann.
Tanken på hur liten människan är när naturen vill något, vi har inget att sätta emot.
I går skottade vi i 45 minuter bara för att komma fram till huset, då var vi två, runt huset är det upp till knäskålarna med snö, nere vid stranden är den knappt 5mm.
På isen utanför kniphalsen har vinden blåst upp en 3 meter hög snövall, ser ut som ett isberg. Mäktigt!

De få tallarna framför mitt hus känns inte så beskyddande i vinterstormarna men jag är ändå glad att de står där och vaktar

Turist i Egypten..

Basaren i El Dahar

Det är en vecka sedan vi kom hem från vår resa i Egypten och jag har med en dåres envishet försökt att komma över denna vinter med att dra in vårkänslor i min tillvaro, köpt tulpaner, lagat grön mat, sprungit runt på alla 70%-reor och tom funderat på att byta klädstil men nu ger jag upp, det blir inte mer vår för det. Vintern tycks verkligen pressa sig in vårt innersta med alla medel, blåsa igen vägarna så att vi ska hålla oss inne och då störta in tak på stackars skolbarn och döda husdjur. Var det någon som sa ”Global warming”?

Väggmålning på El Fayed-center

Jag för min del bläddrar tillbaka till mina 500 foton som jag lyckades plåta under min vecka i Egypten och drömmer mig bort tills snön börjar smälta.

"Salam alekum", och "la shukran" är det enda jag lyckades lära mig på arabiska men kanske det mest väsentliga man som turist behöver kunna. En hälsning och ett nej tack för egyptierna är ett gästvänligt folk och så vill det alltid sälja något till dig, en sak eller allra helst en tjänst, bara en väska, öppna en dörr eller ta ett foto och man ska vara beredd att betala en slant för det.

Tyvärr fanns det inte mycket att köpa, dvs om man inte gillar krimskrams.
En färggladkaftan i fin egyptisk bomull, en vattenpipa, shisha, hibiskus te, kryddor eller lite parfymolja på sin höjd kunde man hitta. Det var inte dyrt men inte billigt heller speciellt om man inte hade tänkt att köpa just det. Som hyllvärmare så kunde det tom vara lite dyrt om jag får säga vad jag tycker

Gästfriheten är djupt rotad i Egypten, i varje affär blev alla alltid erbjudna något att dricka, kaffe, jättegott i små teglas, mint eller hibiskus te eller läsk, eller en liten gåva i form av en scarabé det var en trevlig gest men då fick man räkna med att stanna i affären minst en halvtimme. Shoppingrundorna blir då lätt rätt tidsödande kan man ju med enkel matematik räkna ut.

Beduinpojke

Att gå på turistbasar i El Dahar är en upplevelse som kräver rutinerade shoppare för något lugnt strosande kan man inte räkna med, försäljarna praktiskt taget attackerar dig med förvisso vänlighet…Salam where do you come from? Wellcome to Egypt, come have a look!. Ville man inte gå in just hans affär kunde man få ett ”Wellcome to Alaska” tillbaka, vilket vi tolkade som …men så dra då åt helvete fast tvärtom, Alaska=iskallt.
Men även om försäljarna var mer än tjatiga funkade oftast ett ”la shukran” och ett leende för att bli dem.

Här fick jag en präktig utskåpning av vattenpipsförsäljaren som inte gillade att jag fotade hans vattenpipor. Kan ju säga att det blev inget köp här.

Däremot en karta när man är ute på en basar eller kryddsouk är guld värd. Att gå vilse på en jättelik marknad var otroligt lätt, vilket vi naturligtvis gjorde, allt så likadant ut och höll man inte koll på alla höger och vänstersvängar var det kört.
Lasse var just då var mer äventyrlig än jag tog det lättare och sa att hittar vi en större gata hittar vi säkert en taxi men jag greps av panik och sprang som galen fram och tillbaka med alla araber skrattande och pekande åt höger och vänster, go there, no go here, ja det är lätt att fatta att de hade kul, hände säkert ett par gånger varje dag.

Parfymflaskor på El Fayed-center

Även om det i det stora hela var riktigt trevligt att gå och shoppa var det rejält jobbigt i alla fall för mig att försäljarna oftast ville trycka ens hand.
Nojjig som jag är med magsjuka var jag helt paranoid med spritande av händerna.
Paranoida med spritande var vi förresten hela gänget. Jag som knappt ens tog i pengar under hela resan, det är toa-pengen, 1 pundet som man blir sjuk av, inte maten sägs det, lyckades ändå inte klara mig från magsjuka.
Jag är fortfarande lite dålig efter resan, burr!